Foto: dan Hansson
i Fakta
Eftersom värk är något subjektivt är det omöjligt att veta om det här bandaget verkligen hjälper eller om något annat gör att värken minskar eller försvinner. För oss människor kan ju önskan och tron att en medicin eller en metod ska hjälpa påverka resultatet. När det gäller djur är placeboeffekten mindre men inte noll eftersom även djur påverkas positivt av omvårdnad.
Den allra första i Sverige som fick använda bandaget Back on Track var en skadad tävlingshäst, King Starlet. På senare tid har också bl a elithästen Victory Tilly fått bandagen och står med dem på benen varje natt. Den fyrbenta världsstjärnan behöver inte liniment längre. Användningen av bandagen till hästar ökar snabbt.
”Back on Track”-bandagen tillverkas i Kina av elastisk väv i bomull och polyester med pulvriserad keramik insmält i polyestern. Värmestrålningen reflekteras av keramiken i bandaget när den värms av kroppen.
Diomed i Uppsala saluför bandagen som kostar 200-300 kronor och finns som rygg-, knä-,
armbågs-, handleds- och vristskydd samt som tröjor, långkalsonger, strumpor och snart som halvfingervantar.
Värme minskar spänningar i musklerna och ökar blodcirkulationen så att man slappnar av. Förr använde vi värmedyna mot det ena och det andra, innan dess hade vi våtvarma omslag eller varma grytlock på magen. Nu finns värmekuddar och olika bandage.
- Både värme och kyla kan fördriva smärta, bekräftar Staffan Arner, överläkare på Karolinska sjukhusets anestesi- och intensivvårdskliniks smärtsektion. Det kan beröring också, liksom för övrigt smärta; ”ont ska med ont fördrivas”.
Det nya med det här speciella bandaget är keramikpulvret som smälts in i väven av polyester och bomull, där polyestertrådarna därigenom reflekterar kroppens egen värme.
I Kina har man länge känt till att vissa stenar och keramik, som man sätter mot onda punkter i kroppen, värmer och lindrar värk. En Uppsalaläkare, Rose-Marie Brinkeborn, fick se bandaget under ett besök i Peking och blev intresserad. Hon tog hem det och erbjöd
patienter med värk i framför allt knän och armbågar men också i axlar och rygg, fot- och handleder att pröva det nya materialet.

Över 100 personer ingår nu i en studie, där Rose-Marie Brinkeborn har hjälp av läkarkolleger och sjukgymnaster. Patienterna har haft värk av artros, utslitna knän eller musarm i minst 3-6 månader, ofta mycket längre tid. De lottas in i grupper som först får skatta sin värk på en skala från mycket ont till inget ont och sedan börja med bandage i tre veckor eller gå utan bandage lika länge, skatta sin värk och så byta grupp.
-Vi har inte prövat bandaget mot andra bandage, t ex sådana som man snör åt runt handleden, säger Rose-Marie Brinkeborn. Patienterna i studien har ju haft värk länge, en del i många år och har prövat det mesta, även olika bandage. De använde ganska mycket värktabletter när de kom med i studien. Mer än hälften av patienterna uppgav att de hade mindre värk sedan de började med bandagen. De med musarm blev ofta helt bra. De som hade artros sade sig nu kunna
stå ut med värken. Några som hade haft värk mycket länge och stod i kö för att få protes kände sig t o m så bra att de avbokade tiden för operation.
Effekten av tryck och värme kan kortsiktigt påverka smärthämningssystemet. Det säger Hélène Hallström, sjukgymnast och specialistutbildad på smärta på Karolinska sjukhuset och tillägger att hon dock inte kan bedöma om detta bandage har en annan och mer långsiktig effekt än andra. Värme har också lugnande effekter.

Värmebandagets inverkan på musarm och knäont har i alla fall inspirerat vårdpersonal på olika nivåer och patienter att pröva skydden på andra delar av kroppen. Bordtennisspelaren J-O Waldner använde knäskyddet och därefter ett nackskydd och blev av med sin värk. Whiplashskadade har använt en polokrage i materialet och fått lindring av sina besvär genom den värme som skyddet ger ryggmusklerna. Reumatiker som ofta får besvär med sina händer och knogar kan snart pröva ett slags halvfingervantar av det här speciella materialet och dra på sig
dem.

Xyao Huishen, kinesisk läkare och akupunktör på Karolinska sjukhusets rehabavdelning har låtit kolleger och vänner använda bandagen och fått positiva rapporter:
- Bandagen har inga biverkningar om man ser till att ha rätt storlek och låter dem sitta lagom tätt så att det känns behagligt och så att den skadade kroppsdelen får stöd.
Minst åtta timmar bör man bära bandaget, råder Rose-Marie Brinkeborn. Bästa effekten har det när man är uppe och rör sig med det. Det är inte tungt och bärs närmast kroppen. Den som känner för att ”bo” i det kan göra det.

ANNA LENA WIK-THORSELL