Kungliga biblioteket, Sveriges nationalbibliotek, vänder sig nu direkt till privatpersoner för att få pengar till flera angelägna projekt. Bland annat hoppas biblioteksledningen att med hjälp av sponsring kunna inrätta en professur i bokhistoria på forskningsavdelningen, men man tror också att privata donationer kan öka takten i digitaliseringen av Sveriges kulturarv.

–Att aktivt arbeta med sponsring är att bryta ny mark för oss, men för stora bibliotek utomlands är det vanligt sedan länge, och det förekommer ju redan i Sveriges kulturliv och på universiteten, säger Urban Rybrink, KB:s kommunikationschef.

Kungliga biblioteket, som sedan 350 år samlar in allt som trycks i Sverige, har inspirerats av ett studiebesök på British Library, dess motsvarighet i Storbritannien. Där arbetar ett tiotal personer med så kallad ”fundraising” inom en särskild avdelning som heter Strategic partnerships and licensing.

–Vi ska börja i mindre skala för att se hur det faller ut, innan vi bygger upp en egen organisation för sponsring, förklarar Urban Rybrink.

Givarkonferensen den 14 september är det första försöket. Ett 30-tal förmögna svenskar med bok- och biblioteksintresse har exklusivt bjudits in till evenemanget. Givetvis vankas mingel och buffé, men framför allt ska ett tiotal särskilt angelägna projekt presenteras för de potentiella sponsorerna, dels som föredrag, dels som miniutställningar.


Projekt som söker sponsorer är:

• Digitaliseringen av Selma Lagerlöfs hela produktion så att alla kan läsa och söka i materialet.

• Digitaliseringen av det mesta som rör svenska växter och frön, eftersom allmänhetens trädgårdsintresse är så stort.

•Inköp av unikt material till KB.

Ett exempel på det sista skulle kunna vara den atlas från 1597 över Nord- och Sydamerika som stals av den så kallade KB-mannen i början av 2000-talet. Den köptes i ”god tro” och dök nyligen upp i New York.

–I det fallet hoppas vi snart nå en överenskommelse, men det finns också annat unikt material som kräver donationer för att vi ska kunna köpa in det till KB, säger Urban Rybrink.


Ytterligare ett litet lockbete under givarkonferensen är att de inbjudna ska får det som Strindberg hade på sitt skrivbord vid tiden för sina försök att göra guld. Det blir också visning av ”1600-talets Google street” – en lång rad statsvyer från europeiska städer som i dag finns som teckningar i den lite svårtillgängliga Gabriel de la Gardie-samlingen – som också kan digitaliseras.

Vilka privatpersoner bjuder ni in?

– Den här gången utgår vi från vårt kontaktnät. Senare kanske vi ska bygga upp någon form av vänförening till KB men det är inte klart.

KB är ju både myndighet och nationalbibliotek. Finns inga problem med sponsring?

–Jo, särskilt när näringslivet är sponsorer eftersom KB då måste göra en motprestation. Det skulle kunna vara att erbjuda ensamrätt till ett material under en viss tid. När vi förhandlar måste vi tänka på vårt varumärke och hur trovärdigheten påverkas, inte minst eftersom KB ska vara tillgängligt för alla.

Den här gången bjuds bara privatpersoner samt några företrädare för stiftelser in. Det följer modellen hos British library som i sitt sponsorarbete skiljer privata donatorer från näringslivssponsorer.

–Det finns mycket att lära. Samtidigt har Storbritannien och Sverige så olika sponsringskulturer. KB skulle kanske inte sätta ut insamlingsbössor i entrén utan att det blev skarpa reaktioner, konstaterar Urban Rybrink.


Bakgrunden till KB:s nya strategi är att sponsring bejakas av regeringen, samtidigt som budgeten inte räcker till KB:s många nya behov. Ett stort sparbeting har fått en förut krisande ekonomi i balans, men nya uppdrag har tillkommit. Dit hör digitalisering av samlingarna, men också att trycksaker nu ska lagras elektroniskt – som pdf:er – och att KB har en ny roll som samordnare av utvecklingen av landets biblioteksväsende.

Relativt nytt för KB är också sammanslagningen med Statens ljud- och bildarkiv, samt övertagandet av Filmarkivet i Grängesberg.

–Det är upp till varje myndighet att med gott omdöme avgöra om med vilka man ska ha sponsorsamarbeten, säger Katarina Bjelke, chef vid Utbildningsdepartementets forskningspolitiska avdelning.