Hootchy Kootchy Kittens och brittiska truppen Burly Q uppträder på Södra teatern i övermorgon - lättklädda damer i fantastiska kostymer som andas 40- och 50-tal, dans, komik och exotica. Artisten Scotty the Blue Bunny från New York är konferencier.
- Burlesk har vuxit fram ur music hall och vaudevilletraditionerna och har traditionellt ansetts som väldigt low-brow eller fulkulturellt. Men samtidigt ett slags ställföreträdare för de fina salongerna för vanligt folk, berättar Hedvig.
Hur kom ni in på burlesk?
- Jag har tidigare hållit på med performance. Jag och min vän Lisa åkte Transibiriska järnvägen som dragkings, vilket blev en dokumentärfilm för SVT. Det är spännande att träda in i ett annat tillstånd. Och roligt att göra sig fin, säger Karin.
- Jag har sedan jag var liten samlat film, musik, kostymer och böcker, säger Hedvig.

Nyss öppnade också burleskklubben Debonair på Spy Bar. På vilket sätt kommer ni skilja er från den klubben?
- Hos oss är alla välkomna. Det ska vara en tillgänglig glamour för
en blandad publik. Visst är det eskapism, men det finns riktiga människor bakom glittret. Vi vill att folk ska ropa och heja på och vara en levande, deltagande publik, säger Hedvig.
Vad säger ni till de som hoppas på att se lite naket?
- Visst spelar man på sexualitet, men man har mer kläder på sig än på stranden. Vi gör det här lika mycket för oss själva, som för en publik, säger Karin.
- Det är med glimten i ögat - burlesk är tillåtande och kul. Neo-burlesk är en reaktion på ett oerhört konformistiskt och översexualiserat samhälle, här finns istället utrymme för mystik och fantasi. Burlesk är som bilden av den sagolika flickan i snäckan, men snäckan är gjord av papier-maché. Man får göra en saga av vad man har, säger Hedvig.

Hootchy Kootchy Club, Södra teatern på lördag - ett samarrangemang med Jam. Nästa kväll den 3 juni har rockabilly-tiki-luau-tema. Läs mer på hootchykootchy.com.