Isolerad var från början en lång kortfilm producerad på Filmhögskolan 2004. Senare fick Johan Lundborg och Johan Storm chansen att utveckla idén inom ramen för det numera nedlagda lågbudgetprojektet Rookiefilm. Efter Sverigepremiär redan förra vintern går den till slut upp på bio. Peter Stormare har en biroll som hotfull pojkvän.

Isolerad som långfilm är till formen fortfarande en relativt konventionell kortfilm, utrustad med förväxlingar, vändningar och ödesdigra misstag som man köper med lite god vilja. Upplägget är mer speciellt än originellt, och vi möter karikatyrer snarare än karaktärer.

Den asociale läkarstudenten Frank (Emil Johnsen) är redan sämst i klassen, och får panik när klängiga grannen Lotte (Ylva Gallon) stör hans pluggande. En osympatisk huvudperson är alltid ett plus. Emil Johnsen gör mycket av lite, men han kan inte trolla. Att visa sitt förakt genom att demonstrativt knyckla ihop en papperslapp och slänga den i papperskorgen kräver en genial inramning för att inte falla platt som en teatersport-plattityd till marken.

Filmens mest lyckade ögonblick är när Frank ursinnigt slår sin kursbok i taket för att på grannars vis protestera mot Mickes högljudda erövring av Lotte – han slår i takt. Att flera gånger illustrera stress med samma närbild på en bubblande kaffebryggare – nja, mindre minnesvärt.