En morgon ringde en vän från Finland:
–Är du i Edinburgh?
Nej, jag var hemma.
–Vet du att du fått din mejladress kapad?
Dessutom stängd för mig själv. Kaparna hade bytt lösenord. Enligt tiggarmejlet de sänt ut var jag i Edinburgh och behövde låna 2000 pund.
En månad senare fick jag ett tjockt brev från den japanske professor T med kopior av tre försändelser på sammanlagt cirka 70000 kronor. Han ville ha sparpengarna till sin begravning tillbaka. När professor T svarade på det första falska nödropet hade kaparna ändrat min mejladress från monica.braw@gmail.com till monrica.braw@gmail.com. De fortsatte fabricera penningknipa. Professor T skickade mer, på uppmaning via Western Union, inte bank, till ”min” adress i Edinburgh. Med falskt leg löste de lätt ut pengarna.
Jag polisanmälde saken som identitetsstöld. Brottsrubriceringen fanns inte. Jag gjorde ny polisanmälan, nu om dataintrång. Än har professor T inte fått igen vad hans goda hjärta velat låna mig.
Om andra av de cirka hundra personer jag hade i mitt mejlkonto försökt hjälpa mig vet jag inte. Allt, adresser och arbetsmaterial, har försvunnit i Googles moln. Jag försökte kontakta Google via internet och telefon. Hos huvudkontoret i USA fick jag av ytterligare en telefonsvarare bara hänvisning till hemsidan.
Jag uppsökte kontoret i Köpenhamn. Långt om länge kom en elegant men fjär man. Sinnet rann på mig och jag utbrast:
”Jag vill tala med en människa! Du är en människa!”
Då accepterade han mitt visitkort. Sedan hörde jag aldrig något mer.
Det är omöjligt att få ett personligt samtal med Google, som de flesta av oss anlitar varje dag.
Bruce Schneider, teknologisk säkerhetsexpert, har skrivit en bok om ”Tillit som samhället behöver för att blomstra”. Till New York Times säger han:
–Teknologin förändrar hur våra sociala kontakter fungerar, men det är lätt att glömma. På det viset sviker oss vår traditionella känsla för tilltro och säkerhet.
Och om bland andra Google/gmail:
–Vi är tvingade att lita på dessa företag. Google har en jättefin kundtjänst. Problemet är att det inte är du som är kunden… Säkerhet är nu en heltäckande ursäkt för all sorts förmynderi, för lurendrejeri och för företagsprofitering.
Trots det använder vi dem. Se på mig: nu har jag en ny gmail-adress.
Kapad adress påverkar tilliten
18 augusti 2012 kl 02:00 Kommentar Datasäkerhet
En morgon ringde en vän från Finland:
–Är du i Edinburgh?
Nej, jag var hemma.
–Vet du att du fått din mejladress kapad?
Dessutom stängd för mig själv. Kaparna hade bytt lösenord. Enligt tiggarmejlet de sänt ut var jag i Edinburgh och behövde låna 2000 pund.
En månad senare fick jag ett tjockt brev från den japanske professor T med kopior av tre försändelser på sammanlagt cirka 70000 kronor. Han ville ha sparpengarna till sin begravning tillbaka. När professor T svarade på det första falska nödropet hade kaparna ändrat min mejladress från monica.braw@gmail.com till monrica.braw@gmail.com. De fortsatte fabricera penningknipa. Professor T skickade mer, på uppmaning via Western Union, inte bank, till ”min” adress i Edinburgh. Med falskt leg löste de lätt ut pengarna.
Jag polisanmälde saken som identitetsstöld. Brottsrubriceringen fanns inte. Jag gjorde ny polisanmälan, nu om dataintrång. Än har professor T inte fått igen vad hans goda hjärta velat låna mig.
Om andra av de cirka hundra personer jag hade i mitt mejlkonto försökt hjälpa mig vet jag inte. Allt, adresser och arbetsmaterial, har försvunnit i Googles moln. Jag försökte kontakta Google via internet och telefon. Hos huvudkontoret i USA fick jag av ytterligare en telefonsvarare bara hänvisning till hemsidan.
Jag uppsökte kontoret i Köpenhamn. Långt om länge kom en elegant men fjär man. Sinnet rann på mig och jag utbrast:
”Jag vill tala med en människa! Du är en människa!”
Då accepterade han mitt visitkort. Sedan hörde jag aldrig något mer.
Det är omöjligt att få ett personligt samtal med Google, som de flesta av oss anlitar varje dag.
Bruce Schneider, teknologisk säkerhetsexpert, har skrivit en bok om ”Tillit som samhället behöver för att blomstra”. Till New York Times säger han:
–Teknologin förändrar hur våra sociala kontakter fungerar, men det är lätt att glömma. På det viset sviker oss vår traditionella känsla för tilltro och säkerhet.
Och om bland andra Google/gmail:
–Vi är tvingade att lita på dessa företag. Google har en jättefin kundtjänst. Problemet är att det inte är du som är kunden… Säkerhet är nu en heltäckande ursäkt för all sorts förmynderi, för lurendrejeri och för företagsprofitering.
Trots det använder vi dem. Se på mig: nu har jag en ny gmail-adress.
Monica Braw Reporter Kultur
litteratur@svd.se
Monica Braw är fil dr i japansk historia, författare och frilansskribent.