Svara ärligt på några pinsamma frågor - och gå hem med en halv miljon. Upplägget i Kanal 5:s nya program ”Sanningens ögonblick” är helt klart frestande.
Men hur tillförlitlig är egentligen lögndetektorn?
- Det läskiga är ju att en sanning kan registreras som en solklar lögn, säger Ulf, som medverkar i det första avsnittet på söndag.
I Kanal 5:s nya program ”Sanningens ögonblick” får deltagarna svara på djupt personliga frågor om otrohet, privatekonomi, ärlighet och åsikter om nära och kära. Innan programmet har de fått svara på samma frågor - kopplade till en lögndetektor. Om deras svar inte stämmer med vad lögndetektorn visar, kallas de för lögnare. Och får gå därifrån utan en krona.
36-årige Ulf är med i första avsnittet av ”Sanningens ögonblick”. Han ångrar sitt deltagande ”till hundra procent”.
- Till att börja med kändes det tryggt och säkert. Jag hade frun, pappa och en god vän med. Jag kände mig helt säker, säger Ulf, som inte vill att vi skriver ut hans efternamn.
Men allt eftersom frågorna blir mer och mer personliga och den möjliga vinsten blir högre och högre, blir Ulf mer och mer stressad. Till slut får han en fråga som rör hans och fruns sexliv. Han lämnar premiärprogrammet uppbragt och häpen.
TT Spektra: Hur mycket litar du på lögndetektorn i dag?
- Jag litar på den till 95 procent. Den svarade ju rätt på många av mina frågor. Men den där lilla procenten som inte fungerar korrekt, det är ju den som gör det så läskigt. För då svarar den inte lite blarrigt, då svarar den precis tvärtemot.
- Säger jag en sanning, så kan det alltså registreras som en lögn. Eftersom man svarar på 50 frågor och producenten väljer ut 21 av dem, har han fina möjligheter att välja ut sina vinnare och vilka som ska förnedras lite extra, fortsätter Ulf.
Nej, det går faktiskt inte att lita på lögndetektorer. Det är de flesta ense om. Svensk polis använder sig aldrig av dem. Och även i USA är de omstridda. Till och med anhängarna medger att felprocenten kan vara så hög som 15 procent.
- Osäkerhetsgraden är helt enkelt för hög. Det håller mig veterligt inte i domstol i USA heller, det är bara ett indicium. Om det skulle gå att vetenskapligt styrka att de fungerar fullt ut - ja, då skulle de givetvis användas även här, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
Han får medhåll av Ulf Göranzon, presstalesman på stockholmspolisen:
- Vi betraktar det inte som ett bevismedel. Även om en lögndetektor kan avslöja om någon ljuger, finns det ju otaliga skäl till att den personen ljuger. Och en lögndetektor kan inte avslöja vad som är sant, bara konstatera att någon ljuger.
Men på Kanal 5 försvarar man lögndetektorn.
- ”Sanningens ögonblick” är ett underhållningsprogram. Och användbarhet för svensk polis har aldrig varit ett kriterium för hur man gör ett underhållningsprogram. Det finns åsikter om lögndetektorn, men i det här programmet är reglerna sådana att lögndetektorn är sanningen, säger Dan Panas, presschef på Kanal 5.
Fast för Ulf har tiden efter programmet varit jobbig.
- Jag och min fru har haft en del duster. En del av frågorna handlade ju nästan mer om henne än om mig. Jag mår rätt dåligt idag. (TT Spektra)
Fakta/”Sanningens ögonblick”
Första avsnittet sänds den 20 april klockan 21 i Kanal 5.
De tävlande får först genomgå ett omfattande lögndetektortest. Där får de svara på en lång rad personliga frågor.
När de sedan sitter i studion, får de svara på ett urval av dessa frågor. Deras svar jämförs då med svaren från lögndetektortestet. Om de överensstämmer, får de fortsätta. Om de inte gör det, åker de ut.
Ju fler svar som överensstämmer med lögndetektortestet, desto mer pengar får de.
Maximalt kan de vinna 500 000 kronor. (TT Spektra)
Fakta/Lögndetektorer
Kallas också för polygraf.
Mäter personens puls, handsvett och andning.
Graden av pålitlighet är mycket omstridd. Anhängare av tekniken hävdar att pålitligheten är så hög som 99 procent.
Andra hävdar att den är så osäker som 50-60 procent.
Lögndetektorer används inte alls inom svenskt rättsväsende.
Inte heller i USA räknas ett lögndetekorstest som bindande bevis i en rättegång.
Däremot används det relativt ofta som förhörsmetod.
Andra länder där lögndetektorer används är Kanada, Australien och Israel. (TT Spektra)
