New York ”The Daily Show with Jon Stewart” har genom att göra politisk satir lite oväntat blivit en succé. Nu visas den i Sverige. SvD har besökt tv-inspelningarna på Manhattan.
I ett land som för tillfället är uppslukat av den pågående presidentvalskampanjen vill folk kunna skratta åt George W Bush, John Kerry och korrupta tv-journalister. Skämt som säger något om världen vi lever i.
Ingen har förfinat denna konst bättre än Jon Stewart, programledare för det framgångsrika tv-programmet ”The Daily Show with Jon Stewart”. I den halvtimmeslånga, dagliga talkshowen driver Stewart och hans team av ”korrespondenter” hejdlöst med både politiker och med de medier som förväntas bevaka och kritisera dem.
De senaste åren har Stewart blivit närmast helgonförklarad av alla som tröttnat på tv-kanaler som Fox News och CNN och deras okritiska rapportering av politiska händelser och världsnyheter.
- Kabelkanalerna sänder numera nyheter live, dygnet runt, och ingen har tid att kolla upp om det som sägs faktiskt är
sant. Politikerna utnyttjar detta genom att säga rena lögner, för de vet att ingen kommer att säga emot dem, säger Stewart.
Stewart betraktas numera som en talkshowvärd redo att ta upp kampen med giganter som David Letterman och Jay Leno. Han har synts på omslag till tidningar som Newsweek och Entertainment Weekly, och har trissat upp sin lön till drygt två miljoner dollar om året, i takt med att tittarsiffrorna ökat stadigt. Programmet har vunnit såväl en Emmy som det prestigefyllda mediepriset Peabody Award, blivit utnämnt till förra årets bästa nyhetsprogram av det amerikanska förbundet för tv-kritiker och den inflytelserike mediekolumnisten Eric Alterman kallade nyligen programmet ett av landets få pålitliga nyhetsprogram. En undersökning förra året visade att var femte amerikan mellan 18 och 29 uppger ”The Daily Show” som sin primära källa för nyheter.
Men det är alltså inget nyhetsprogram. Det är ett komediprogram. Vilket Jon Stewart aldrig upphör att påminna oss om.
- Vi kan kasta bomber och
attackera folk, men bara så länge det är komedi. Om vi slutar vara roliga så slutar vi ha existensberättigande. När vi är som bäst är vi som en bra politisk satirteckning. När vi är som sämst är vi en bunt människor som inte kan få filmjobb utan gör fjärtskämt i stället, säger Stewart.
”The Daily Show” spelas in i en stor, oglamorös tegelbyggnad på Manhattans blåsiga, västra sida. Det är en ovanlig amerikansk arbetsplats, utan tydlig hierarki, dominerad av män i 30-årsåldern som springer runt i kortbyxor och gympaskor. Chefen, Jon Stewart själv, är också ledigt klädd i grova kängor och en grå t-shirt.
Bredvid receptionen står en bokhylla proppfull med amerikanska dagstidningar - New York Times, Washington Post, Boston Globe och samtidsmagasin som Newsweek och The Economist. Det är onekligen en arbetsplats där man har koll på världsläget.
- Det här programmet utgår från något väldigt dystert. Vi börjar varje arbetsdag med att sitta runt ett bord och skrika och svära över vad som händer i världen.
Sedan tar vi några djupa andetag och försöker göra komedi av det. Vi är den typ av clowner som gråter på insidan, säger Jon Stewart.
När ”The Daily Show” startades 1996 var komikern Craig Kilborn programledare. När Jon Stewart tog över 1999 strök man de mer flamsiga inslagen och började i stället att göra skämt om saker som ”betydde något”, enligt Stewart. Producenten Stuart Bailey tror att det är anledningen till programmets nuvarande framgångar.
- Från början var programmet en nyhetsparodi. Vi valde material baserat enbart på humorvärde, till exempel någon borgmästare i en småstad som hade fått en knäpp idé. Men när Jon kom till programmet började vi diskutera om vi inte borde skämta mer om sådant som folk faktiskt är intresserade av. Och det fungerade uppenbarligen. Det sammanföll också med alla de stora händelserna i USA. Presidentvalet år 2000, terrorattackerna, Irak.
