Just nu pusslar Stockholms jazzfestival ihop sommarens program som ska presenteras om någon månad. Varje år brukar det gå att läsa i tidningarna att festivalen gått back och att framtiden är osäker. Men mycket talar för att årets upplaga faktiskt blir den sista.

I början av 2000-talet gick festivalen mot konkurs, men räddades av att tre nya ägare tog över: Svenska artisters och musikers intresseorganisation Sami, stiftelsen Industrifonden samt kanadensaren John Nugent.

De nya ägarna kom överens om att driva Jazzfestivalen i fem år. Årets festival blir den femte – och den går fortfarande med förlust. Nu ställer ägarna ett ultimatum till politikerna i Stockholms stad, landstinget och regeringen: utan kraftigt höjda offentliga bidrag läggs festivalen ner.

–Jazzfestivaler går inte med vinst någonstans i hela världen, de behöver kulturbidrag. Det här är ingen utpressning. Vi har jobbat i fyra år och är fortfarande långt från det resultat vi behöver, säger Sven-Åke Johansson, ordförande för Industrifonden, som ägnar sig åt att finansiera utvecklingsföretag.

I dag finansieras Stockholms jazzfestival till 85 procent av biljettintäkter. Ägarna anser att en fungerande modell bör vara att en tredjedel kommer från vardera biljettförsäljning, sponsring och offentliga bidrag. Festivalen får årligen drygt en miljon kronor i bidrag. Ägarna framhåller att motsvarande festivaler i grannländerna får mångdubbla summor från det offentliga.

Samis ordförande Jan Granvik uppger att de redan har bestämt sig för att sälja sin andel av Jazzfestivalen, oavsett om bidragen höjs eller inte. Det hänger samman med att Sami just nu har egna svåra ekonomiska bekymmer och måste strama åt sin ekonomi. Som tidigare är känt innebär det bland annat att det blir färre konserter på Nalen, som Sami driver, och nu drabbas alltså även jazzfestivalen.

Jazzfestivalens ägare ägnar sig nu åt att kontakta politiker och tjänstemän på alla nivåer för att förmå dem att kraftigt öka de offentliga anslagen.

Kan ni inte skaffa fler sponsorer i stället för att begära mer bidrag?

–Det är väldigt svårt i Sverige, inte minst eftersom kultursponsring inte är avdragsgillt, säger Sven-Åke Johansson.

För att bättra på ekonomin har Jazzfestivalen på senare år bjudit in kända artister utan tydlig jazzprofil, som Sting och Eva Dahlgren, som lockar en större publik. Förra året hyrdes en hel dag ut till konsertarrangören EMA Telstar. Med större offentliga bidrag skulle det bli en mer renodlad jazzfestival i framtiden, uppger Sven-Åke Johansson.

Några besked om den offentliga sfären tänker gå ägarna till mötes eller ej har ännu inte getts. Kulturförvaltningen i Stockholm beslutade i januari att inte höja anslaget i år.

–Vår bedömning är att vi inte kan ge mer. Det är väldigt många som behöver stöd för festivaler och evenemang, säger Berit Svedberg, kulturdirektör i Stockholm.

Sven-Åke Johansson på Industrifonden påpekar syrligt att det plötsligt fanns 12 miljoner kronor när stadens nya kulturfestival startade förra året.

Inte heller från statlig nivå kommer några löften om mer pengar.

–Jazzfestivalen är jättebra för Stockholm, men det är inte självklart att den ska finansieras med statliga pengar. Låt oss titta på det, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.