I Hermeles nya bok Konsten – så funkar det (inte) kritiseras Statens konstråd för att ha köpt in konst av nästan dubbelt så många män, till ett drygt dubbelt så stort värde, till tre nya offentliga lokaler.

–Kritiken bygger på ett väldigt dåligt statistiskt underlag. Vanja Hermele har bara undersökt tre konstkollektioner av de cirka 100 som Statens konstråd placerar ut varje år, säger Patrik Förberg, pressansvarig på Statens konstråd.

–De tre senaste årens statistik visar tydligt att majoriteten av Konstrådets huvuduppdrag, den byggnadsanknutna konsten, getts till kvinnor.

Vanja Hermele säger att hon har bett Statens konstråd om statistik, men att hon fått besked om att det inte finns någon.

–Det var deras egen rekommendation att jag skulle titta på konstinköpen till de tre nya offentliga lokalerna och där råder en snedfördelning.

Moderna museet kritiseras av Hermele för att ha en skev könsfördelning i sina separatutställningar: tolv män och tre kvinnor 2005–2008. Moderna museets pressekreterare Maria Morberg menar att statistiken som presenteras i boken bara har utgått från separatutställningarna i Modernas stora sal.

–Vi visade 54 separatutställningar de fyra åren, varav 20 med kvinnor. I den stora salen för tillfälliga utställningar har bara män visats, det är korrekt, men vi har haft en rad större och mindre utställningar med ofta unga och oetablerade men mycket uppmärksammade kvinnor, till exempel Nathalie Djurberg och Klara Lidén. Sådant hör också till medvetet genusarbete, säger Morberg.

–Det är just det min undersökning visar, att manliga konstnärer är väletablerade och får rum i de stora lokalerna medan kvinnor är – i bästa fall – unga och lovande i de mindre formaten, säger Hermele.