Ulf Malmros om Björn Starrin: Tyvärr är många skådisar "färdiga" och kommer med samma verktygslåda, men Björn är väldigt formbar, och efter alla företagsevents har han en otrolig scenvana. Han är en av de bästa skådisar jag har arbetat med, men har är svår att få in i filmer på grund av dialekten.
Foto: Scanpix
Med Smala Sussie tog Ulf Malmros ett skruvat grepp på barndomens Värmland. Nu är han tillbaka i Molkom med en självbiografisk berättelse som blandar brutal humor med stilla allvar.
Det började i en sjukhussäng. Ulf Malmros hade fått en tumör i ryggen, och innan han fick reda på att den var godartad grubblade han om sitt liv och sitt filmskapande.
–Jag låg där på sjukhuset och tänkte ”Nu jävlar, nu ska jag gräva där jag står och berätta min historia”.
Precis som huvudpersonen i Bröllopsfotografen lämnade Malmros den lilla bruksorten Molkom i Värmland för att bli bröllopsfotograf i Stockholm. Han lärde känna en avdankad artist (i filmen spelad av Kjell Bergqvist) som tog med honom in i överklassmiljöer.
–Det är inte en dokumentär, men 90 procent av det som är med har jag sett, hört eller själv varit med om. Kjelles karaktär är död nu, men han hade ett solarium där han låg och drack vin med sugrör, och hade gulnande löpsedlar om sig själv – precis som i filmen.
Ulf Malmros fick sitt genombrott 1994 med tv-serien Rapport till himlen. Den stack ut med sin drömska visuella stil och sina udda karaktärer, något som han har odlat i 1980-talsskildringen Tjenare kungen och värmländska gangsterkomedin Smala Sussie.
Stämningen i Bröllopsfotografen beskriver han som ett möte mellan den sistnämnda och Den bästa sommaren från 2000, där Kjell Bergqvist spelar bister begravningsentreprenör som tinar när han får ta hand om två sommarbarn.
–Jag ville göra en film med Den bästa sommarens allvar och Smala Sussies galenskap. Filmerna hör ihop, de är kusiner. Därför är det skådespelarna som var barnen i Bästa sommaren som gifter sig i Bröllopsfotografen. Det är kul att filmerna kan hälsa på varandra.
Björn Starrin: ”Jag har det hur gött som helst”
Björn Starrin har fått en smärre kultstatus efter rollen som kufen Pölsa i Smala Sussie. Nu gör han sin första huvudroll, som robin i Bröllopsfotografen, men traktar inte efter filmstjärnestatus.
22016 stycken. Så många medlemmar har Facebookgruppen som hyllar den knarkande cineasten Pölsa i Smala Sussie och bland annat listar sina favoritcitat som: ”Pölsa has no fear ’cause he’s got a lot of beer”.
–Ja, det är helt sjukt alltså. När vi är ute i landet och spelar med vårt band märker jag att jag har en hejarklack överallt, säger Björn Starrin.
Hans nya roll är lite mer nyanserad. Robin känner att livet på bruksorten har blivit för torftigt och drar till Stockholm för att förverkliga sig själv. Men det blir inte lätt för en värmlänning med Dregenfrisyr att passa in i huvudstadens finare kretsar.
Björn Starrin är uppvuxen i Karlstad och har sett många vänner lämna småstaden, men själv har han aldrig haft någon önskan om att flytta.
–Jag kan förstå att folk måste hitta jobb, men jag har aldrig haft några problem med det. Och jag har min familj, mina föräldrar, min frus föräldrar, här. Mina kompisar som har flyttat till Stockholm har ju ingen – de har två barn och världens pussel i sina liv. Jag har det hur gött som helst.
Istället för att jaga drömmar i Stockholm kombinerar han familjelivet med showgruppen Star boys som underhåller på företagsevent och gör krogshower.
–Det här är min dröm, att jobba med underhållning. Skrattet öppnar till samtal, och det gillar jag väldigt mycket. Det är också en dröm att inte leva i stress. Hellre jobba lite och vara tillsammans och ha det skönt och inte ha så mycket pengar över, än att jobba mycket och ha en jävla massa pengar som man inte har tid att göra av med.
