I juni 1944 kapitulerade en ung soldat i tysk uniform, men med asiatiskt utseende, och överlämnade sig till de amerikanska styrkorna i Normandie. De amerikanska fallskärmssoldater som hade tagit honom till fånga hade till en början svårt att förstå vem han egentligen var. Var det en japan i tysk uniform?

Det visade sig att han hette Yang Kyoungjong, var 26 år gammal och kom från Korea. Denne stackare hade tvångsrekryterats av japaner sex år tidigare, tillfångatagits av Röda armén i Manchuriet och skickats till sovjetiskt arbetsläger. 1942, när Sovjet finkammade landet efter ny kanonmat, tvångsrekryterades han och skickades att slåss mot tyska Wehrmacht i Ukraina. Tyskarna tog honom i sin tur till fånga 1943 och året därpå sattes han in den tyska armén för att slåss mot de allierade i Frankrike. Han hamnade därefter i krigsfångeläger i Storbritannien, men kunde senare flytta till USA, där han levde fram till sin död 1992.

Den brittiske militärhistorikern Anthony Beevor låter i sin nya bok om andra världskriget – som kort och kärnfullt fått titeln Andra världskriget – Yang Kyoungjong förkroppsliga detta krigens krig. Den olycklige koreanen fick följa krigets utveckling från kinesisk-japanska kriget 1937–1945 – som alltså flätades samman med världskriget och som enligt Beevor kan betraktas som dess början – via den tyska invasionen av Sovjet till de allierades invasion i Normandie.

Det är inte första gången Anthony Beevor skriver om just andra världskriget. Han har tidigare gett ut åtta böcker om olika slag eller skeenden under 30– och 40-talet (sju av dem finns på svenska). Den här gången betar han alltså av hela kriget i en bok. SvD möter honom lämpligt nog i Krigsarkivet i Stockholm och han utstrålar den vänliga men korrekta artighet som är så typiskt brittisk.

Du är född 1946, året efter att Tyskland och Japan hade kapitulerat. Är det hit vi kan spåra ditt intresse för världskriget?

–Ja, det dominerade naturligtvis min barndom. Alla i mina föräldrars generation talade om hur ”deras” krig hade varit. Min far tjänstgjorde i Italien under kriget och berättade vad han hade varit med om.

Men Beevor är verkligen inte ensam om att fokusera på den här perioden i historien. Hans böcker når makalösa försäljningssiffror i hela världen och vurmen tycks inte avta.

Med tanke hur mycket vi läser om andra världskriget – har vi lärt oss något av historien?

–Ja, vi borde ju ha gjort det. Men vi tycks ha lärt oss fel saker. Det blir ofta fel när politiker gör paralleller mellan sin tid och andra världskriget. Den brittiske premiärministern Eden jämförde till exempel den egyptiske presidenten Nasser med Hitler under Suezkrisen 1956. Och president Bush jämförde terrorattacken 11 september med den japanska attacken på Pearl Harbor 1941. Det ledde honom till krig med andra stater i stället för att hantera det som en ren säkerhetsfråga.

Och nu ser vi en utveckling som delvis liknar upptakten till kriget – ekonomisk kris och högerextrema partier som röstas in i europeiska parlament.

–Ja, och vänsterextrema partier också. Men idag lever vi inte i samma ideologiska vakuum som man gjorde på 30- och 40-talen. Vi har som tur var inte de två ideologierna kommunism och fascism uppställda mot varandra, redo att kasta sig över varandra.

Tanken med EU, att Europas enande skulle bekämpa nationalism och krig i Europa, är Beevor tveksam till.

–Demokrati däremot motverkar nationalism – demokratier går inte i krig mot varandra. Men när man nu talar om att lösa krisen med ännu mer överstatlighet inom EU, så finns en risk för att det demokratiska underskott som detta skapar kan leda till att man väcker monstret nationalism till liv igen i Europa.

Tillbaka till historien: kunde Hitler ha vunnit?

–Man måste gå tillbaka till maj 1940 för att hitta det avgörande ögonblick som kunde ha resulterat i att tyskarna faktiskt vann kriget. Om den brittiske utrikesministern Halifax då hade lyckats övertala Churchill att förhandla med Hitler via Mussolini, så kunde det ha lett till en tysk seger. Men Churchill slog fast att den brittiska kampandan skulle rasa ihop i det ögonblick folket fick veta att man talade om förhandlingar, så han vägrade gå med på Halifax krav. Om inte han hade gjort det, så kunde det ha slutat med att Storbritannien tvingades gå med på ett antagligen ganska förödmjukande nederlag.

Är du färdig med andra världskriget nu?

–Nej, jag har faktiskt en bok kvar, en bok som jag alltid har velat skriva. Den ska handla om vintern 1944 och Ardenneroffensiven. Jag är särskilt intresserad av den tyska mentaliteten under den här perioden. De visste att de ska förlora, men på grund av skräcken för vad som kom från öster, Sovjet, slogs man vidare. Jag har hittat fascinerande tyska brev och dagböcker i arkiv i Stuttgart och Freiberg.

Anthony Beevors böcker om tiden kring andra världskriget når makalösa försäljningssiffror i hela världen. Nu har hans nionde bok i ämnet kommit.