I Storbritannien är Harold Pinter inte precis känd för att vara spontan eller lättillgänglig. Så låter också årets Nobelpristagare minst sagt behärskad när SvD en kort stund efter Svenska Akademiens tillkännagivande når honom på telefon i hans hem.
Den 75-årige litteraturpristagaren, som tillsammans med hustrun och författarinnan Antonia Fraser bor i västra Londons Holland Park-distrikt, tackar artigt för gratulationerna men vägrar bestämt att svara på några som helst frågor:
- Jag är just nu upptagen med diskussioner om en ny teaterproduktion, säger han innan han mycket hastigt lägger på luren.
Ett nytt gratulationsförsök från SvD lite senare på eftermiddagen ger inte bättre utdelning. Så snart orden ”tidning” och ”Stockholm” nämnts hörs en suck i luren, sedan kommer en släpig stämma på tydlig akademikerengelska:
- Jag får be dig att vända dig till min agent med alla förfrågningar. Just nu är jag mitt uppe i firandet, om du ursäktar (klick).

Med de orden lägger den nyblivne Nobelpristagaren resolut på
luren igen.
Några timmar senare dök Pinter i alla fall upp på trappan till sitt hus och lät sig fotograferas.
- Jag är väldigt, väldigt rörd. Det var verkligen inget jag någonsin förväntat mig, sa han till journalisterna utanför.
Det är svårt att hitta en mer etablerad litterär gestalt i Storbritannien än Harold Pinter. Hans namn är så inarbetat att det går alldeles utmärkt att använda som adjektiv. En laddad, tvetydig och på något vis specifikt brittisk stämning kan sedan 60-talet kallas ”Pinteresque”, ungefär som motsvarande typiskt svenska känsloläge skulle kunna benämnas ”Bergmanskt” eller möjligen ”Roy Anderssonskt”.
Samtidigt är Pinter politiskt brännbar. När BBC kablade ut Nobel-nyheten i går presenterades Pinter som ”den kontroversielle brittiske pjäsförfattaren och kampanjmakaren”.
Harold Pinter, född 1930 i arbetarklassiga Londonförorten Hackney som son till en skräddare med portugisisk-judiskt påbrå, blev ytterst tidigt medveten om det engelska klassamhället. I ungdomsåren fick han erfara
antisemitism, något som Pinter menar var orsaken till att han började skriva dramatik.
Han vägrade värnplikt 1949 och har aldrig väjt för politiskt kontroversiella uttalanden sedan dess. Åtskilliga ögonbryn höjdes när han år 2001 tog ställning mot Natos engagemang i Serbien och ifrågasatte den internationella domstolen i Haags kompetens att döma Slobodan Milosevic. Pinter har även skrivit på en petition för att den för krigsförbrytelser åtalade före detta serbiske presidenten ska friges.
I dagstidningen The Guardian fällde han uttalandet: ”Jag tänker inte bara gå iväg och skriva mina pjäser och vara en duktig pojke”.
Efter 11 september 2001 beskrev Pinter attacken mot World Trade Center i New York som ”en dramatisk akt av vedergällning” mot USA:s ”strupgrepp” på världen.
Under senare år har han kallat USA:s president Bush för ”massmördare” och varit aktiv i organisationen Impeach Blair, som vill se den brittiske premiärministern ställd inför riksrätt. Pinters antikrigsengagemang tog slutligen litterär
form i diktsamlingen War, för vilken han tilldelades Owen-priset 2004, ytterligare en i raden av dramatikerns långa lista av litterära utmärkelser.
Pinter är ett hängivet cricketfan och den brittiske skådespelaren Roger Lloyd Pack har till och med uttryckt att Pinters skrivande har likheter med cricket. ”Gemensamt för de två är kravet på detaljer, en passion för perfektion som dessutom kräver samma koncentration.”
För tre år sedan fick Pinter besked om att han led av cancer i matstrupen. Enligt obekräftade källor har han nyligen genomgått en strålbehandling. 2002, samma år som Pinter på bokmässan i Edinburgh avslöjade att han led av sjukdomen, avböjde han att bli adlad av drottningen.
Skrivkramp är en vanlig åkomma bland författare efter att de tilldelats Nobelpriset. Harold Pinter meddelade redan i februari i år i en radiointervju med BBC att han förmodligen slutat skriva pjäser. Däremot vill han fortsätta med andra former av skrivande.
”Jag tror att jag skrivit 29 pjäser. Jag tror att det räcker för
mig. Jag tror att jag funnit andra former nu”, sa han.