Klockan tre under måndagen håller SVT:s ledning sitt första möte inför nästa års stora tv-händelse, Eurovision song contest. Men trots att det blev klart först i lördags kväll har planeringsarbetet redan pågått i några veckor.

SVT har bland annat skickat en delegation till norska NRK för att ta lärdom av deras erfarenheter. Norrmännen, som arrangerade tävlingen 2010, varnade för att kostnaderna kan skapa problem internt.

– Min känsla är att de inte var riktigt förberedda, de hade ingen gigantisk buffert. Risken då är att det påverkar den gängse programverksamheten, säger SVT:s programdirektör Annie Wegelius.

Senaste gången Eurovision song contest hölls i Sverige, år 2000, lyckades man bekosta satsningen dels genom bidrag från arrangörsorganisationen EBU, dels genom sponsring från bland annat Telia och Kexchoklad. Några licenspengar gick därmed inte åt, även om den omfattande sponsringen mötte viss kritik. I SvD skrev den dåvarande tv-kritikern Carl Otto Werkelid om ”oheliga kommersiella allianser” och ifrågasatte om äran att arrangera tävlingen var värd sitt pris.

Annie Wegelius hoppas kunna lösa 2013 års finansiering på ett liknande sätt.

– Vi vet inte ännu exakt vilka ekonomiska förutsättningar och regler som gäller, men målsättningen är att vi inte ska behöva påverka övriga program.

Att stå värd för schlager-EM har blivit en allt större – och allt dyrare – apparat. När Sverige var arrangör 1985 landade prislappen på ungefär sju miljoner kronor. Nästa tävling, 1992, gick på 20 miljoner. Gången efter det, 2000, kostade över 50 miljoner. I år räknade tidningen Transitions Online ut att Azerbajdzjan har spenderat motsvarande 563 miljoner kronor på sitt arrangemang.

För vissa nationer är det knappt längre eftersträvansvärt att vinna tävlingen. Om Grekland hade blivit etta i år hade landet sannolikt tvingats avsäga sig värdskapet.

SVT tänker dock inte satsa några hundratals miljoner.

– För oss är det helt otänkbart, och helt onödigt. Vi har redan arenor, så vi behöver inte bygga nya. Det finns jättestora synergier att hämta ur det Melodifestivalprojekt vi redan har. Gänget som jobbar med det är några av världens mest kompetenta i sin bransch. Dessutom har vi fördelen att det inte sker så många stora evenemang nästa år. 2010 hanterade vi både ett fotbolls-EM, ett kungligt bröllop och ett riksdagsval, säger Annie Wegelius.

Den riktigt stora frågan är snarare var tävlingen ska hållas. Det mest uppenbara valet, Globen, är uppbokat av ishockey-VM den vecka då schlagerkalaset ska äga rum. Kanske blir det i stället så att Eurovision song contest flyttar från ett skandalomsusat arenabygge – Kristallhallen i Baku – till ett annat – Friends Arena i Solna?

– Det är en möjlighet, men den frågan är långt från avgjord. Vi har kommit fram till att det finns tre alternativ: Stockholm, Göteborg och Malmö. Vilket av dem det blir är i högsta grad en öppen fråga, säger Annie Wegelius.

Sveriges fyra tidigare schlager-EM har ägt rum först i Stockholm, sedan i Göteborg, därefter i Malmö och senast i Stockholm igen. Rent logiskt borde det därför vara Västergötlands tur 2013. Det tycker i alla fall Helene Odenjung, kommunalråd och gruppledare för Folkpartiet i Göteborg.

– Vi i Göteborg är erkänt duktiga på att arrangera stora evenemang. Vi har haft både EM och VM i friidrott. Dessutom, här ligger allt inom gångavstånd, säger hon.