Måseskär, Häradskär, Högbonden, Hallands Väderö. Ännu en gång går merparten av Sveriges cirka 100 avbemannade fyrplatser en oviss framtid till mötes. Fyrbyggnader i enastående sjölägen kan de närmaste åren säljas ut till högstbjudande.

–Det värsta är om staten överlåter fyrplatserna till privatpersoner. Då förlorar allmänheten tillgängligheten och vid nästa ägarskifte hotar förfall, varnar Esbjörn Hillberg som är ordförande i Svenska fyrsällskapet.

Enligt brittisk modell förbereder nu Svenska fyrsällskapet en nationell räddningsstiftelse i hopp om att kunna ta över de fyrplatser som staten inte vill ha. Ett stiftelsekapital på en halv miljard kronor skulle enligt beräkningarna ge tillräcklig avkastning för att räcka till underhållet av Sveriges alla fyrplatser.

–En halv miljard låter mycket, men det är vad Ostindiefararen Götheborg kostade sina sponsorer. Lika mycket borde många tillsammans kunna satsa på Sveriges fyrplatser, tror Svenska fyrsällskapets ordförande.

Det är ett bedrägligt lugn som de senaste åren har härskat kring de ståtliga fyrarna längs Sveriges kuster. Sedan 1999 har flera utredningar gjorts – men utan att leda till beslut. I ett första skede skulle över hälften av fyrplatserna räddas genom att 25 blev nationalarv och ytterligare 38 byggnadsminnen. Men inget hände, och efter regeringsskiftet 2006 ville Sjöfartsverket släcka en mängd fyrar, något som allmänheten besvarade med ett ramaskri. Alliansregeringen lät Statens fastighetsverk göra en ny utredning som 2009 föreslog att staten skulle äga 39 fyrar av kulturhistoriska skäl.

Men inte heller det ledde till beslut. Ytterligare en utredning, om kulturbyggnadernas kostnader, låg klar i fjol. Och som SvD berättade igår pågår nu en uppföljningsutredning som i höst ska upprätta listor över de kulturhistoriska fastigheter som staten ska bevara respektive sälja ut. I all tysthet avgörs också fyrarnas öde nu. Det kontroversiella jobbet att ranka fyrar har gått till före detta riksantikvarien Inger Liliequist.

Kan Sveriges fyrar verkligen säljas ut till privatpersoner?

–Ja. Så säljer ju staten egendom redan idag, men min utredning går inte in på precisa lösningar för avyttring. Det ska vara marknadsmässig försäljning, men mitt uppdrag är att motivera vad staten ska behålla av kulturhistoriska skäl, konstaterar hon.

Inger Liliequists statliga utredning kommer att fälla domen över fyrarna om fyra månader. Men fram till den 3 december då listan ska ligga klar, yppas inget annat än att ”Sveriges fyrar är ett typexempel” på de tuffa kulturhistoriska prioriteringar som nu görs.

Enligt uppgift prioriteras fyrplatser som är statliga byggnadsminnen eller har stort allmänintresse. Det innebär att de flesta av de cirka 50 fyrplatser som idag saknar byggnadsminnesskydd kan säljas, kanske med start redan 2013 om regeringen beslutar så. Några, särskilt längs Norrlandskusten, är redan överlåtna till kommuner. Men fortfarande ägs de flesta av Sjöfartsverket där man sedan protesterna 2006 vet att utförsäljning –liksom släckning –kan utlösa folkstorm.

–Medan Inger Liliequist tittar på de kulturhistoriska skälen för staten att äga fyrar, tittar Sjöfartsverket på de nautiska skälen. Fyrplatser med många byggnader är inte kostnadseffektiva eftersom det med modern teknik räcker att bara sätta upp en lampa på sådana platser, säger Jon Granstedt som ansvarar för Sjöfartsverkets fyrar.

Cirka tolv miljoner kronor per år kostar Sjöfartsverkets underhåll av kulturhistoriska fyrmiljöer, pengar som tills vidare tas ut som avgifter på handelssjöfarten.

– Det går inte att motivera i längden. Underhåll av kulturfyrarna borde finansieras med skattemedel på samma sätt som andra statliga byggnadsminnen. Och ifall fyrarna i framtiden också ska göras tillgängliga och presenteras som publika besöksmål, så handlar det om långt större pengar, bedömer Jon Granstedt.

Det går inte att motivera i längden. Och ifall fyrarna i framtiden ska göras tillgängliga och presenteras som publika besöksmål, så handlar det om långt större pengar, bedömer Jon Granstedt.

Drömmen, enligt Svenska fyrsällskapet, vore att Sjöfartsverket trots teknikförändringen fortsätter att ta hand om sina gamla fyrplatser, eftersom verket har både kunnig personal och arbetsbåtar. Men går inte det borde ”rubbet” av cirka 100 fyrplatser längs Sveriges kuster läggas över i en nationell fyrstiftelse, menar Svenska fyrsällskapet.

–Räkna med massprotester om fyrarna säljs till privatpersoner. Bara rivning vore värre än det, tycker Esbjörn Hillberg, vars förening just nu finslipar prospektet som kommer att uppmana landets företag och enskilda att sponsra en räddningsstiftelse för fyrarna när staten börjar sälja ut.