Henrik och Fredrik Lindström i medeltida helgonmiljö. I bakgrunden syns en madonna från Gästrikland och Sankt Olof från Uppland, båda från 1300-talet.
Henrik och hans betydligt mer medievana lillebror Fredrik Lindström äter kakor på Historiska museet och förklarar varför vi behöver ännu en historiebok om Sveriges uppkomst. Några timmar senare ska de sitta på det stora varuhuset och signera sin skapelse med titeln Svitjods undergång och Sveriges födelse.
Fredrik ger några konkreta tips till Henrik; som att småprata och skriva långa dedikationer för att locka till längre kö. Om folk redan flockas gäller däremot att snabbt kludda dit sitt namn. Och vem vet: kanske kommer något historiefreak att göra som Borat planerade med Pamela Anderson - att stoppa ner författarna i en säck och rymma med dem.
Eftersom historikern Henrik Lindström jobbar som gymnasielärare i Eskilstuna, är det framför allt Fredrik som har gått hit till museet för att hålla koll på historiska fakta. Det är därför vi har kryssat oss fram genom mayakultur och vikingatid för att bröderna ska kunna visa ett gravtäcke med motiv på Holmger Knutsson.
- Det är ett praktfullt arbete. Birger Jarl avrättade honom efter slaget vid Sparrsätra 1247. Holmger blev som ett helgon för svearna. Hade han överlevt skulle han säkert ha varit en frihetshjälte i vår historieskrivning. Nu blev han en upprorsman, säger Fredrik Lindström.
Om slaget inte ägt rum, skulle bröderna Lindström nog inte sitta och prata om sin gemensamma bok. Det var efter denna sammandrabbning i 1200-talets Uppland som Birger Jarl kunde stärka centralmakten och hämta in skatter, med hjälp och idéer söderifrån. Svitjod, som sägs vara det ursprungliga namnet på Svea rike, gick i graven. På så sätt kan man säga att boken är skriven ur förlorarnas perspektiv.
Temat har de funderat över ända sedan tidigt 1990-tal.
- Då såg vi för första gången att det fanns vissa mönster i det som jag sysslade med och Henriks historiesyn. Vi hittade också en koppling mellan de så kallade äkta folkungarna och utvecklingen i Mälardalen.
Under arbetet gällde att hitta balans mellan Henrik Lindströms faktakunskaper och Fredriks språkliga utformning. Vill man
roa sig med lite högläsning ur boken, känns det tidvis som om självaste Hassanfiguren, folklivsforskaren Mårten Rask orerar.
- Jag har försökt knåda formen. Dick Harrison skrev i sin SvD-recension att han mådde illa av alla böcker om Svearikets vagga. Vi använder aldrig ordet vagga, utan födelse i betydelsen att Sverige och inte nationen föds vid ett speciellt tillfälle. Så som ämnet har behandlats har man blivit trött på det. Men jag måste säga att båda sidorna av forskarlägren, som har sina storgräl och knappt pratar med varandra, talar med oss med artigt tonfall, säger Fredrik Lindström.
Henrik Lindström menar att de tagit en sorts mellanståndpunkt, och predikar varken för Göta- eller Uppsalaskolan. I stället för att bygga upp en forntida värld, har de velat utgå från dagens samhälle. Därför har mycket också förändrats under själva skrivandet.
- När vi började hade vi mer en bild av att folkungarna som Holmger Knutsson var bördiga stormän som försvarade sin egen bygd. När vi hade hållit på ett tag insåg vi att de inte hade så mycket med trakten att göra, utan att de slog sig ihop med grupper av bönder som också förlorade på förändringarna.
En tes författarna för är gränsdragningen sydväst-nordöst, i stället för den traditionella nord-sydliga.
- Går man på andra ledden blir saker mer begripliga. Likaså det här med dialektgränserna, säger Henrik Lindström och ger brodern en chans att komma in på sitt specialområde:
- I öster går skorrandet längs kusten, men på västra sidan ända upp i Värmland som ju är ett klassiskt Götaområde. Det har också en del att göra med intrycken från kontinenten. Det skulle vara lite av en drömbok att göra med Henrik någon gång: att visa Sverige i kartor - nordgränsen för skorrande r, följa byggnadstyper och bokskogar, jämföra kulturhistoriska gränser med nutida.
För Fredrik Lindström är det något av en följdriktig fortsättning när tv-serien Världens modernaste land snart börjar på SVT. Programserien görs i samma anda som succéerna Värsta språket och Svenska dialektmysterier och har undertiteln Men världens osäkraste folk?
- Vi vill göra en programserie om svensk mentalitet, sprida lite folkinformation och ta kål på en del myter; som att vi har hög självmordstatistik eller att Sverige är landet lagom. Vi är ett ganska extremt land.
Är vi?
- Vi ligger ofta i topp i olika typer av statistik. Vi har flest ensamhushåll och hör till dem som flyttar mest i världen. Det märkliga är att vi tror att vi lever i ett fantastiskt bra land, men vi ser oss som lagom och Swedish. Samtidigt är osvensk ett positivt ord bara så länge det rör kultur och mjuka frågor, inte när det handlar om teknik och lagstiftning. Vi skulle aldrig kunna säga: ”vilken skönt osvensk kötthantering”.
