Författaren Vera Efron namnges i en ny rapport från Rikskriminalpolisen om hotbilden i Sverige 2007 för att i en bok ha skrivit hotfullt om en tjänsteman vid Skatteverket. Under rubriken Nya trender som iakttagits inom polisarbetet, underrubrik Påverkan på samhället, anges Vera Efrons bok som ett exempel på hur hot kan vara förtäckta och insinuerande.
Enligt polisen har hon uttalat hot genom sin roman Aktiebolaget Rysk roulette och därför namnges hon, och även hennes syster, i rapporten trots att ingen av dem är dömda.
Boken är en svidande kritik av svensk skattebyråkrati. Vera Efron drev ett spannmålsbolag tillsammans med sin syster och företaget utsattes för en skatterevision. Djungeln av regler liknar hon vid KGB:s metoder.
- Det var en förnedrande erfarenhet, ingen lyssnade på vad jag hade att säga. Man måste kunna oerhört mycket om skatter och lagar. Det är omöjligt att följa med alla bestämmelser, säger hon.
Vera Efron kom som politisk flykting till Sverige just innan Sovjetväldet rämnade. När
hennes och systerns företag gick i konkurs bröt Vera Efron samman. Så småningom samlade hon krafter ur ilskan och valde att skriva om sina erfarenheter. Men hon förstod att boken skulle bli kontroversiell och att det skulle bli svårt att ge ut den, så hennes dotter startade bokförlaget Efron & Dotter.
I boken beskriver Vera Efron revisorn på Skatteverket på ett grovt negativt och nedlåtande sätt och kommenterar hans utseende, beteende och invandrarbakgrund och hans sätt att utföra revisionen. Mannens namn är svagt fingerat, och det är lätt att identifiera vilken tjänsteman det gäller.
Enligt Tord Modin, chef på underrättelsetjänstens analysenhet vid Rikskriminalpolisen, mår mannen mycket dåligt och det finns skäl att ange boken som ett exempel på förtäckt hot.
- Jag hade tagit oerhört illa vid mig om det hade gällt mig. Syftet är tydligt, de ville få bort honom. Det är till och med öppet angrepp och hot. Men har vi gjort fel som namngett dem i vår rapport så får vi ta de konsekvenserna. Vi har jurister
som tittar på det nu.
Tvekade ni inte att namnge dem, de är trots allt inte dömda?
- Nej, vi tvekade inte eftersom boken är en offentlig handling och syftet är tydligt. Det här är ett exempel på hur man använder de grundläggande friheterna till att trakassera en tjänsteman som har en laglig rätt att utföra sitt arbete. Boken har lett till att en tjänsteman mår så dåligt att det påverkat hans yrkesutövning.
- Tyvärr avsäger sig alltfler tjänstemän vid Skatteverket och åklagare ärenden på grund av rädsla för hot, även mot deras familjer. Och ofta när det gäller företag med ryska kopplingar finns det ett motstånd hos myndighetspersoner att ta sig an ärenden.
Vera Efron själv tror att hennes ryska bakgrund har haft stor betydelse i hur Skatteverket och polisen ser på henne.
- Jag tror att jag var dömd på förhand. Det slår mig att man trots yttrandefrihet tydligen inte får skriva vad man vill i en roman. Jag skrev precis som jag känner. Jag kom till Sverige för att jag inte kunde skriva mina böcker i
forna Sovjet. Nu verkar jag inte heller här kunna skriva böcker som jag vill. Nu har polisen med mig i en rapport och jag är inte ens dömd, säger Vera Efron.
Hur känner du inför att din bok har lett till att tjänstemannen har avsagt sig sitt uppdrag?
- Jag blev sedd som en skattefuskare med kopplingar till rysk maffia och nu är jag uthängd av polisen. Jag är stolt över att min bok har väckt så många reaktioner hos läsare som känner igen sig i hur det är att vara småföretagare.
Frågan är vad tryckfrihetslagstiftningen tillåter, hur långt en författare kan gå i sin konstnärliga frihet. Vera Efron har vänt sig till försvarsadvokat Percy Bratt, som nyligen tog sig an yttrandefrihetsmålet om pastor Åke Greens uttalande om homosexuella.
- Jag kan konstatera att det förekommer allvarliga förtalsuppgifter om systrarna från polisens håll, men jag ska gå vidare nu och se om det finns grunder för skadestånd. Det finns inga särskilda undantag bara för att det är polisen såtillvida det inte finns tillräckliga skäl,
säger Percy Bratt.
Gunnar Persson, doktor i juridik som skrivit boken Tryckfrihet på villovägar, anser att Vera Efrons bok väcker flera nya frågor, oavsett författarens syfte. Enligt lag skulle Vera Efrons bok kunna innehålla förtal och hot. Men det är möjligt att även polisen har gjort sig skyldig till fel.
- Frågeställningen är ny. Det är ett ingrepp i vad man får skriva, men det kan vara befogat. Frågan är om det är förenligt med tryckfrihetslagstiftningen, och om man kan gå förbi den när det riktas en allvarlig anklagelse mot någon. Men man kan inte ge ut vad som helst, det är de stora förlagen medvetna om, säger han.
- Om Rikskrim uppfattar innehållet som brottsligt ska man ta det på allvar. Hotbrotten har ju ökat kraftigt de senaste åren och tryckfrihetslagstiftningen kan komma att prövas på allvar i och med detta. Det väcker också frågan hur långt en myndighet kan gå.
Hennes roman ses som hot
I Vera Efrons roman Aktiebolaget Rysk roulette angrips en verklig tjänsteman på Skatteverket som till följd av detta bytt arbetsuppgifter. I en rapport från Rikskriminalpolisen om hotbilder, utpekas författaren för att ha insinuerat hot. Trots att det skett i en roman kan det vara förtäckt hot och förtal. Även polisen kan ha gjort fel.
Fler kommentarer
Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. För att få kommentera på SvD.se måste du registrera ett konto med Disqus eller använda ett befintligt konto på Facebook, Google, Yahoo eller OpenID.
Vänliga hälsningar, Fredric Karén, chef SvD.se Läs reglerna i sin helhet










