Etiopiens Aretha Franklin har hon kallats. Efter att ha läst om hennes nystartade verksamhet inom kaffebranschen tänkte jag istället kalla henne för Etiopiens Dolly Parton, storstjärna och businesskvinna på samma gång. Fast den planen havererar redan under intervjuns första minuter.

–Ah, det där, det är bara ett kafé jag startat, och så gör vi lite kaffe också. Det var mest för att jag ville ge något tillbaka till Etiopien, berättar Aster Aweke på telefon från Addis Abeba.

Vi hoppar istället tillbaka i tiden, till 1970-talet och de år som gjorde henne till stjärna i Etiopien. Trots att hennes föräldrar förbjudit henne att ägna sig åt musiken.

–Jag hade velat rymma ända sedan jag var 12 men när jag var 16 gjorde jag det äntligen, säger Aster Aweke, som sjunger i Stockholm på fredagen 29 juni.

–Efter tre månader ringde jag till min mor och berättade att jag levde och att hon inte behövde oroa sig, men jag vågade inte berätta var jag fanns. Några år senare träffades vi igen. Då hade jag lyckats som sångerska och de accepterade mitt val. Däremot finns det släktingar som fortfarande inte gör det, som säger att jag bröt min familjs historia, som aldrig kunde bli hel igen Men dem talar jag inte med längre.

Även om 60- och 70-talets Etiopien idag framstår som en gyllene musikalisk epok stod musikeryrket inte högt i kurs. I synnerhet inte för en flicka från en fin familj.

–Det är inte som nu, när föräldrar uppmuntrar sina barn att bli musiker. Men det är kanske för att det finns mycket mer pengar att tjäna i musikbranschen nu. Då var det nästan något förbjudet.

Relationen till sin mor är också något hon återkommer till i texterna.

–Ja, i några låtar. Och även mitt land. Egentligen vill jag alltid sjunga om det, men jag vill inte tråka ut mina fans så oftast handlar det om kärlek. Världens vanligaste ämne.

Tiden när Aster rymde och sedan blev en stor stjärna var politiskt mycket turbulent. Året innan hade kejsar Haile Selassie störtats i en militärkupp och två år senare skulle den Sovjetallierade diktatorn Menigstu Haile Mariam ta makten, något som följdes av flera år av intensiva förföljelser av oliktänkande. Musikaliskt var det början på slutet för swinging Addis.

–Det fanns fortfarande mycket musik då, men det blev allt sämre och 1983 lämnade jag Etiopien och flyttade till USA.

Där har hon bott sedan dess. Där spelade hon också in några till en början västinfluerade album och sedan skivor som lät mer och mer etiopiskt. Hennes publik är också huvudsakligen etiopier, i hemlandet så väl som i de stora grupper som lever spridda över världen. När hon efter Mengistus fall för första gången återvände hem utbröt kaos på flygplatsen.

–Herregud, det var helt otroligt, det var folk som trängde sig på överallt och jag ramlade. Något sådant var jag aldrig med om så länge jag bodde i Etiopien, jag var känd då också, men då var det ingen som brydde sig så mycket.

Det där med Aretha Franklin. Det handlar alltså om den position hon skaffat sig inom etiopisk pop, men också om influenser, souldrottningen är en av dem Aster Aweke nämner som sina stora musikaliska förebilder.

–När jag var ung lyssnade jag på Aretha Franklin, Billie Holiday och Abba. Jag var en tjej från stan så jag hade tillgång till en massa västerländsk musik. Vi var som förhäxade av västerländsk musik, vem var inte det?