–Det var trevliga människor och det ska bli spännande att se hur vi kommer att se ut, berättar en av de svenska Hollywoodfruarna om tv-äventyret, när SvD träffar henne på besök i Stockholm ihop med sin man.

–Vi brukar inte släppa in folk, säger maken. Men jag tycker att det var ett bra projekt och väldigt roligt för Anna med alla svenskarna. Det blev nästan lite familjekänsla på kuppen.

Anna heter Anka i efternamn och hennes man heter Paul. Mannen bakom Diana och Put you head on my shoulder gjorde nämligen Anna Åberg från Bjuv i nordvästra Skåne till fru Anka i juli 2008 när de vigdes på Sardinien. Just nu är de alltså på Sverigebesök, vilket sker då och då.

–Ända sedan jag flyttade till USA 1993 har jag rest hem regelbundet. Nu när det är barn med i bilden så känns det extra viktigt att låta dem få uppleva varifrån de kommer. Sverige och USA är skilda planeter. Det är bra att de får se en mer normal sida också. Och att de lär sig svenska.

–De talar bättre svenska än engelska, tycker Paul, som har sjungit på franska, italienska, spanska och japanska, men ligger lågt på de yngsta barnens modersmål. Fast det kanske kommer. Han förstår en del – inte minst det svenska ordet för ”duck”.

–Det gick upp för mig 1959 när Stikkan Andersson drog runt mig i folkparkerna att det var något roligt med namnet Anka.

Anna, som hade noll koll på Pauls musikbedrifter, träffade sin nuvarande man på gymmet. Hon var tränare och han var ditskickad av en flickvän för att komma i form. Anna hade då tillbringat några år i drömstaden, kanske med en eller annan karriär i sikte.

–Jag var mycket ung, hade vunnit en fröken Sverige-tävling och kastades plötsligt ut i okänd miljö. Jag gjorde modelljobb och filmer (som Anna Aberg syns hon som bikiniflicka i Dum och dummare/reds anm).

Tack vare en vän hemma i Helsingborg höll hon sig på rätt sida.

–Han kunde branschen. Så fort något verkade skumt så ringde jag upp honom. Ofta varnade han att de bara ville utnyttja mig.

–Det är så lätt för en tjej som mig att ramla i fällan i Los Angeles. Alla lovar en saker, alla är stjärnor. Äldre män utnyttjar unga kvinnor som vill vara modeller eller skådespelerskor eller sångerskor eller vad som helst. Sedan blir de utnyttjade och kasserade och så blev de aldrig kända. Allt detta skrämde mig och jag blev mycket på min vakt.

Så varför reste hon alls?

–Sverige kunde inte erbjuda mig tillräckligt. Jag ville expandera som person. Och jag har gjort mycket. I Los Angeles får man göra det man vill. Säger jag att jag vill resa till månen i Sverige, så svarar folk att det inte går. Säger jag samma sak i LA, så checkar de sin Rolodex för rätt person att snacka med. Amerika är möjligheterna land.

Anna och Paul trivs trots det i Stockholm, inte minst Paul.

–Folk är lugna och trevliga här och i Paris och några andra ställen. Hemma är det inte så. Jag har hängt med Elvis och Michael Jackson och alla deras följen och livvakter. De missbrukade en livsstil och skapade något onödigt som idag är regel, en dålig amerikansk tradition med stora svallvågor. De har lyckats att lära världen att acceptera narcissism och självrättfärdighet. Kändisar anses vara på nivå med de största ledarna. Paris Hilton är sinnebilden. Vem är hon?

–Allt det här rinner av mig, jag är van. Men det var bra att Anna fick göra det här programmet. Hon är en mycket aktiv person. Och tv-kanalen känns väldigt trovärdig.