Han är doldisen i tornspirornas stad och ska förena gammalt med nytt. Stadsarkitekten Per Kallstenius är den ende sedan 1681 som varit stadsarkitekt två gånger (1984–1989 och sedan 1994) och han kan sin stad. Det kan gälla allt från cityomvandlingen i Klara på 1960- och 70-talen till senaste nytt om dagens cityplanering och höghusen i det framtida Stockholm. Han är det lågmälda navet i stadsplaneringen och hans jobb är att samordna, förvalta, bevara och omdana.

– Det här är ett lagspel och trafik, bostäder och nybyggnation ska fungera.

Per Kallstenius växte upp på Lidingö och vandrade liksom så många andra fyrtiotalister i resterna av det gamla Klara, där breda träbroar förde över 700 söndersmulade hus och 400 års utraderad stadshistoria. Sedan 1994 har han och hans kolleger på stadsbyggnadskontoret försökt förbättra det som då byggdes upp.

– Man kan öppna upp husens bottenvåningar för att få ett levande gatuliv, arbeta med ljus och växtlighet och bygga på befintliga byggnader. Redan på 1930-talet gjorde Sven Markelius så med Centralpalatset från 1880-talet.

I stadsarkitektens rum på stadsbyggnadskontoret samsas översiktsfotografier, modeller och stora färgplanscher av Stockholm om vägg- och golvutrymmet. Planerna på Västra City står lutade mot färgbilder av tänkta höghus och ett hotellkomplex på sniskan, och över järnvägsspåren i riktning mot Karlberg syns huskolosser i futurum.

Men Per Kallstenius första uppgift i staden var att ge liv åt 70-talets betong, prång och hål, ett samarbete med fastighetsägare, politiker och arkitekter.

– Vi jobbade med fastighets­ägarna för att få ljus och bredare trottoarer på Kungsgatan, öppna bottenvåningar i stadens Kreml, de döda betongpartierna som aldrig avslutades.

Detta arbete och de nya bostäderna i city har gjutit liv i Stockholm och nu riktas blickarna alltmer på den Andra staden, den med början i Västra city. Rivningarna för hotellkomplexet och kongresshallen Water front har redan satt igång och 22 våningshus vid Essingeleden, Lindhagensplan och ute i förorterna växer fram på ritborden.

– Men vi lägger inte hela trycket på Stockholms stadskärna. Precis som i Paris styr vi över stadens utveckling till nya områden. Allting vi jobbar med här på stadsbyggnadskontoret är processer. Skapa sammanhang, länka ihop och se till att ett projekt kommer fram i rätt tid. Ett större byggnadsprojekt tar 5-7 år, en stadsdel 10-15 år. Med åren har jag fått en allt större respekt för den arbetsform vi har och politikernas arbete med detta.

Liksom stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund, m, vill Per Kallstenius bygga ihop staden med ytterområdena. Nybyggnationer vid Norra station förs samman med innerstaden, Sundbyberg ska få kontakt med Stockholm och staden ska förtätas. Dessutom blir det nya höghus, något som påverkar Stockholms siluett.

– Vi hör motstridiga uppfattningar om det här, men vi har ett otroligt privilegium som har kvar stadens siluett och inte har byggt bort den. Vi planerar höghus vid brofästen, som till exempel två 22-våningshus på ömse sidor om Essingeleden. Även i Värtahamnen, Liljeholmen och i Kista vill vi bygga högt och i Kista finns planer på ett 40-våningshotell.

Sammanlagt talas det om 34 skyskrapor, så utformade att de skulle kunna befinna sig i vilken stad som helst. Någon egen höghusstil för Stockholm finns ännu inte.

– Vi har jätteliten erfarenhet av sådana här byggen, byggherrarna är inte så intresserade av att bygga höga hus. Stockholms siluett är en av stadens viktigaste kvaliteter, men den kan också påverkas positivt. Vi bygger i enlighet med de topografiska förutsättningarna så Stockholm kommer alltid att ha en egen profil. Vi behöver inte ha en stadsutveckling som Köln och Frankfurt, utan kan successivt höja och förbättra city.

Stadsarkitekten, som sjunger i kvartett och som är med i byggnadsföreningens spex varje år, är djupt involverad i stadens omdaningar. Några är Norra Bantorget och det nya Stadsbiblioteket.

– Jag är glad över Norra Bantorgseffekten och det nya hotellet. Platsen har lyft. Stadsbiblioteket är jag djup involverad i och det prisvinnande förslaget är bra. Men förslag som är riktigt bra tar tid för folk att förstå. Det kommer att ta ett antal år innan folk ser resultatet och hur fint byggnaden hänger ihop med Läkarhuset och resten av platsen.

Kallstenius, den 17:e stadsarkitekten sedan kungen utsåg Nicodemus den äldre, har många projekt på skrivbordet och på stan och är på språng till nästa möte. Han och några hundra arkitekter och byggherrar tillhör dem som kan påverka stockholmarnas Mälardrottning.

Stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund, m, vill att Stockholm snabbt ska växa på höjden.

Martin Rörby, sekreterare i Skönhetsrådet, vill att Stockholm både ska förnyas och bevaras.

Läs intervjuer med dem på

• svd.se/kultur