Religion är ett ämne som berör (uppifrån vänster) Christopher Hitchens, Sam Harris, Richard Dawkins, Michel Onfray, Bo Strömstedt, Björn Ulvaeus, Christer Sturmark och Carola Häggkvist.
Sverige står inför en nytänd religiös debatt, tror David Stansvik, förläggare och vd på förlaget Nya Doxa vars utgivning av fackböcker innehåller såväl den franske livsnjutaren Michel Onfrays Kraften att leva–ett hedonistiskt manifest, som svenske IT-entreprenören Christer Sturmarks Tro och vetande 2.0.
Han är inte ensam om att förutspå ett ökat svenskt intresse för religionskritik. Senare i höst kommer Richard Dawkins Illusionen av Gud och Sam Harris som har uppmärksammats för sina böcker The end of faith och A letter to a christian nation är också aktuell för översättning.
Tidigare i sommar krävde Abba-legendaren Björn Ulvaeus avskaffad religionsfrihet i en debattartikel i Dagens Nyheter och fick mothugg från förre Expressen-chefen Bo Strömstedt. Det bubblar i ett Sverige vars intresse för religion på ytan verkar handla om att hålla reda på vem Carola dejtar.
–Det finns ett ökat intresse för religionens betydelse för politiken. Debatten är skarpare i USA eftersom vi är ett jämförelsevis sekulariserat land, men kyrkan här söker ju nya uppgifter, säger David Stansvik.
Debatterna om friskolor, samkönade äktenskap, skolavslutning i kyrkan, hedersmord och slöjförbud har alla religiösa förtecken – oavsett om det är islam eller kristendomen som diskuteras. Frågan om hur tron påverkar våra politiska ställningstaganden är brännande het på ett praktiskt plan, och i kölvattnet kommer teoretiserandet. Nya Doxa ger ut böcker som tar upp alla aspekter av teologi men David Stansvik ser än så länge ingen ordentlig motvikt till de religionskritiska författarna.
–Intellektuella kristna är ganska passiva i debatten, det känns som om de är lite tagna på sängen, säger han.
Sekulariseringen gör svensken trygg i sitt agnostiska sökande efter ”något”. Förre ärkebiskopen KG Hammar skapade visserligen rubriker genom att tvivla på jungfrufödsel och Jesus förmåga att gå på vatten, men med fiender som Ulf Ekman i Livets ord är det tveksamt om man behöver vänner.
I den klassiska Hasseåtage-sketchen från 1980 deklarerade Hasse Alfredson att han trodde på Robert Lind i Kramfors. Mannen fanns i telefonkatalogen och annonserade för sin postorderfirma i en veckotidning: himlen låg i Kramfors och helvetet i Dals Långed. Ibland är behovet av att tro viktigare än vad man egentligen tror på.
Verbum förlag ägs av Svenska kyrkan och Missionsförbundet. Kristina Wänblom är förläggare och ser samma intresse för livsåskådningsfrågor som David Stansvik. Det kommer in många spontanmanus till förlaget och enligt Wänblom handlar texterna ofta om det självupplevda, hur tron på något sätt förändrade författarens liv.
–Det är viktigt att sätta en agenda och det gör vi genom våra böcker, säger Kristina Wänblom och lyfter bland annat fram titlar som teologen Carl Reinhold Bråkenhielm och ekologen Torbjörn Fagerströms Gud & Darwin – känner de varandra? som ett exempel.
Slår David Stansviks förutspåelser in tvingas etablissemanget kanske att spänna musklerna. Humanisterna med Christer Sturmark i spetsen är uppfinningsrika. I vintras avslogs föreningens ansökan om stats- bidrag för trossamfund med motiveringen att man saknade den ”transcendentala dimension” som buddhisterna ansågs ha och får bidrag för. Man får anta att frågan vållade kulturdepartementet visst huvudbry.
– Det här är en fråga som rymmer allt från det rent praktiska till det subtilt religionsfilosofiska. Jag tror på en långvarig debatt. Längre än den om klimathotet, säger David Stansvik.
