Wikipedia är ett gratis webblexikon som bygger på att användarna fyller på med information. Vem som helst kan bidra med vad som helst, fylla på och korrigera i artiklarna. Faktagranskarna är användarna själva.
För att använda Nationalencyklopedin, NE, krävs däremot en prenumeration. NE:s texter skrivs uteslutande av omkring 4 500 experter med akademisk bakgrund.
Susning, en svensk variant på Wikipedia, har varit stängd för användare sedan två år eftersom sajten fylldes med förtal och oönskade bilder. Grundaren, Lars Aronsson, låter därför numera enbart tjugo personer skriva artiklar om vilka ämnen som helst.
- Vi gör inte anspråk på att vara ett uppslagsverk. Det ska vara ett lättsamt material om vardagsnära ämnen. Men jag tror på Wikipedia, jag tror att de är och nosar på framtidens koncept på ett uppslagsverk, säger Lars Aronsson.
I SvD:s granskning av NE, Wikipedia och Susning, har ett flertal experter fått jämföra innehåll och information om olika ämnen utan att veta vilket uppslagsverk texterna är
hämtade ifrån. NE rankades i de flesta fall högst för att de ger bäst bild av ämnet på ett neutralt sätt. Sämre är det med snabb uppdatering, där Wikipedia vinner utan konkurrens - vilket samtidigt kan öka risken att tillförlitligheten varierar.
När det gäller populärkultur har NE i vissa fall ingen information alls medan Wikipedia har utförlig information om uppslagsorden. Susning.nu får underkänt av experterna på grund ett dåligt språk, ofta felaktiga fakta, dålig uppdatering och för lite och obalanserad information.

I SvD:s granskning kontrollerades också huruvida felaktiga uppgifter får ligga kvar på Wikipedia. SvD skapade därför två författare som vi lade ut fiktiva uppgifter om på Wikipedia. Dessutom planterade vi felaktiga fakta i en befintlig artikel om Svenska Dagbladet.
Artiklarna om de uppdiktade författarna var raderade inom ett respektive tre dygn. Här fungerade kontrollen. Däremot låg felen om SvD fortfarande kvar i går och har därmed legat där i två veckor.
- Det är inte bra, det
typiska är att man kollar in varandras redigeringar, så fel brukar tas bort rätt snabbt. Svenska Dagbladet kanske man inte förväntar sig att man ska ha olika fakta om. Någon måste påtala problemet för att någon ska gå in och ändra, säger Mats Halldin, Wikipedias presskontakt i Sverige.
Wikipedia är betydligt snabbare än NE på att uppdatera ett ämne, men enligt NE är det olika sätt att vara uppslagsverk på.
- Wikipedia är en härlig idé. Men vi låter det gärna gå lite tid så att man kan värdera om ordet ska vara med i uppslagsverket. För oss räcker det inte med att vara i ropet ett år, det kanske måste gå flera år. Men självklart: om någon gjort ett särskilt avtryck på kort tid, så kan det komma in snabbt i lexikonet, säger Arne Ekman, chefredaktör på NE.

Han befarar att allt fler kommer att välja Wikipedia framför NE.
- Den är gratis. Att driva vår verksamhet kostar, reklamfinansiering skulle skapa ett beroende vi inte vill ha. Om fler använder Wikipedia för att det är gratis, men inte läser
informationen källkritiskt, så blir det ju uppenbara problem. Jag ser det som en jätteuppgift för skolan att träna elever i källkritik.

Kan man i alla lägen lita på NE?
- Man får alltid ha reservationen att det kan ha smugit sig in fel. Det finns ju saker som ändras hela tiden, som inom astronomi.
Sedan det nyligen i medierna uppmärksammades att Wikipedia pekade ut kungens pappa, prins Gustaf Adolf, som nazist har sidan ändrats något men fortfarande kvarstår uppgifter med källhänvisningar som påstår att han haft en relation till Nazityskland. Om detta skrivs inget i NE, men nu tänker man låta en expert utreda och skriva en artikel.
- Vi diskuterar nu hur vi ska göra. Det måste fram bevis på om han inte fullgjort sin diplomatiska plikt.