Jonas Joelson, 33, är mitt uppe i sin dagliga meditation när jag ringer på dörren till Söderlägenheten några minuter för tidigt. Ytterdörren pryds av en vit kub, symbolen för den fiktiva hotellkedjan Tabula rasa, vars reklamkonto romanens huvudperson David Skoglund bedriver en manisk jakt på.

Idén till boken började ta form när Jonas Joelson jobbade som copywriter på Acne.

– Miljön i boken är ju Acne, men alla personer är utbytta, säger han, som har ersatt träningströjan med skjorta och bjuder på espresso med mandelmjölk.

”Byrån”, som den kallas i boken, framstår som en hierarkisk monstermaskin som tuggar i sig unga reklamare. Men till Jonas Joelsons förvåning skickade Acne en flaska champagne till releasefesten.

– Jag hade trott att de skulle bli skitförbannade, säger han.

Hur väl stämmer bokens bild av reklamvärlden med verkligheten?

– Det är klart att det är karikerat och förstärkt, men nästan alla reklamare som har fått läsa har sagt ”Det här är ju ingenting, jag har varit med om mycket värre”.

Trots att författaren delar vissa saker med bokens huvudperson är den inte självbiografisk:

– Jag vet att alla tror det men det är den inte. Han är mitt ego. Om jag skulle vara mitt lägsta, mest hedonistiska och svulstiga skulle jag vara som David.

Jonas Joelson skrev delar av boken i Vietnam. Han är buddhist och meditation var en viktig del av skrivprocessen. Efter att ha tröttnat på reklamvärlden sadlar han nu om till massör.

– Jag har väl aldrig haft mitt hjärta i reklamen och det gjorde mig sjukt tom. Jag tror inte ens jag var så himla bra på reklam.

Gustaf Skarsgård, kompis sedan gymnasietiden, har läst in ljudboken och köpt filmrättigheterna. De pratade om saken redan för tre år sedan, en blöt nyårsnatt i Ho Chi Minh-staden (Saigon). Vem som kan tänkas spela huvudrollen vet inte Jonas Joelson.

– Det kan nog bli Gustaf själv, jag tror han skulle göra det sjukt bra.

Att välja ämnet ung-ångestfylld-man-med-taskig-kvinnosyn-drar-runt-i-Stockholms nattliv-och-dövar-sin-ångest-med-sex-och-droger-i-jakt-på-mening är inte att uppfinna hjulet. Och Jonas Joelson brottades mycket med det.

– Jag hade någon månad när jag bara stångade huvudet i väggen och tänkte ”Jag håller på och skriver en samtidsroman, det är inte sant”.

Tabula rasa hotels har fått blandad kritik. SvD:s recensent Josefin Holmström kallar den ”intelligent och ambitiös manlig chick lit” och anser att Joelson skriver ”som en Klas Östergrens reklamarbetande lillebror på speed”.

Bokens pr-byrå har gjort allt för att skapa en hajp kring författaren, och hävdar att han ”skriver som om han vore Per Hagmans och Bret Easton Ellis kärleksbarn”. Jonas Joelson spärrar upp ögonen:

– Å herre gud. Wow, nu blir jag nästan rädd.

Han skrattar generat när jag frågar om han tycker att han lever upp till beskrivningen.

– Nej, för guds skull! Det här är ju min debut, jag ser 100 000 grejer som skulle kunna vara bättre med den här boken.

Varken Östergren, Easton Ellis eller Hagman är hans största inspirationskällor, även om Jonas Joelson läste Gentlemen två gånger i rad i 20-årsåldern och plöjde sig genom American psycho på en dag.

På det sociala läsnätverket Readmill förklarar han tanken bakom olika passager i boken och debutromanen har en hemsida där läsaren, likt David Skoglund, måste klura lite för att ta sig in. Som reklamare är Joelson medveten om vikten att nå ut i flera kanaler:

– Ja, för vem är jag? Debutanten Jonas Joelson. Mr Nobody. Något måste man göra för att det ska stå ut, säger han.

Jonas Joelsons är uppväxt i en feministisk vänsterfamilj. Hans mormor, författaren Ulla Torpe, var med och startade det feministiska nätverket Grupp 8 och Joelson anser sig ha skrivit en väldigt feministisk bok.

– Den visar världen som den faktiskt är. Könsroller som de faktiskt är. Fortfarande, sjukt nog, bland personer i 25-årsåldern i Stockholm. Det är min ambition med den, säger han.