För Axel Arnö, projektledare på SVT:s dokumentärredaktion, handlar det om att uppmärksamma hot mot demokratin, men också påminna om vikten av det statsskick vi själva lever i.

–Vi som redan har demokrati tänker inte mycket på det, det blir som ketchup eller mjölk: man använder den varje dag.

En av filmerna som visas under veckan är Muhammedteckningarna av den danske journalisten Karsten Kjaer som har smak för satir och ironi. Ett grepp han också använt sig av i sin dokumentär där han reser genom Mellanöstern på jakt efter uppsåt och individer bakom de kraftiga reaktionerna mot Danmark efter Jyllands-Postens publicering av de numer ökända Muhammedkarikatyrerna hösten 2005.

Karsten Kjaers nyfikenhet lockade honom att undersöka mekanismerna bakom attackerna mot danska utlandsbeskickningar som bland annat drabbade Beirut och Damaskus. Att se danska flaggor brännas ”som om de vore israeliska eller amerikanska var absurt”.

Vad var det som var så absurt?

–Det var absurt att folk i länder så långt bort som Pakistan där man inte ens kan peka ut Danmark på en karta, eller har något kunskap om landet går i massa demonstrationer utan att ha sett teckningarna. De vet inte vilka grunder de reagerar på. Här har vi vant oss vid att agera rationellt politiskt eller till exempel genom att stödja miljörörelsen, säger Karsten Kjaer.

Vilka är ”vi”?

–Det är väl den allmänna människan i den västliga kulturen. ­ Vi agerar rationellt och för oss var reaktionen helt irrationell eftersom den hade sin utgångspunkt i religiös hån eller förnärmande.

Egentligen blev han inte överraskad över någonting under arbetet med filmen, sånär som på den man som uppviglade demonstranter vid danska ambassaden i Tehran. I filmen skildras sökandet efter mannen som så kraftigt visat sin avsky mot karikatyrerna han aldrig sett. Men under mötet kom Karsten Kjaer också mannen närmare.

–Jag fick reda på att han var en människa med en mycket tragisk historia och jag kom att respektera honom för att han var så ärlig. Han hade ingen agenda eller hycklade för att sko sig för egen vinning.

Karsten Kjaer säger sig vara road av Sverige fått en egen ”Muhammedkris” på halsen sedan kontroverserna kring Lars Vilks teckningar av profeten Muhammed som rondellhund ”för att svensk media var så kritiska mot Danmark och sade att det aldrig skulle hända i Sverige. Och så gjorde det det”. Att man i Danmark avkrävdes ursäkter för publiceringen av karikatyrerna var ett angrepp på yttrandefriheten anser han.

Viola Furubjelke är generalsekreterare på Palmecenter, den svenska arbetarrörelsens organisation för internationellt utvecklingssamarbete och opinionsbildning. Hon arbetade tidigare som ambassadör i Syrien och Libanon.

Hon är positiv till SVT:s demokratisatsning, men vill se mer diskussion om själva demokratibegreppet.

– Man måste fråga människor vad det är för dem, inte slå dem i huvudet med något som vi själva formulerat. Då får vi det här att det är ett västligt påfund.

Finns problem med demokratin som form?

–Demokratin bär naturligtvis inom sig alla de fördomar som finns i samhället i övrigt. Om man är minimalistisk handlar demokratin om att få välja sina företrädare och avsätta dem om de inte sköter sig.

Och om man är maximalist?

–Det är den modell jag föredrar: demokrati som gör det möjligt för alla människor att få delta i samhällsbyggandet på alla plan. Att ge lika möjligheter till arbetsliv, likhet inför lagen. Demokratin måste ju vårdas varje dag. Det innebär både rättigheter och skyldigheter.