Flera miljoner kronor snyter man inte ur näsan. Det insåg filmarna bakom bioaktuella Iron sky, en science fiction-komedi om att nazisterna efter andra världskriget flydde till månen för att därifrån erövra jorden.

– Vi fick verkligen kämpa med budgeten. Ännu för två år sedan saknades mängder av pengar. Det var då som vi fick idén att vända oss till vårt community, berättar producenten Tero Kaukomaa.

Den minst sagt fantasifulla handlingen har triggat ett väldigt intresse på nätet. De månbaserade nazisterna får oväntat besök ifrån USA. Då inser de att teknikutvecklingen håller på att springa förbi dem, och bestämmer sig för att skaffa smart phones…

Regissören Timo Vuorensola hade genom ett tidigare filmsläpp på internet erfarenhet av att nätanvändare gav enorm feedback. Men att så mycket som sju miljoner kronor skulle komma in genom crowd funding blev en väldig överraskning.

– Det är stort på alla vis, säger Tero Kaukomaa som konstaterar att finansieringen av Iron sky – som nu ska visas på bio i 80 länder – sätter ett europeiskt crowdfunding-rekord.

Mikrodonationer är inget nytt på nätet. Det är däremot trenden att ta in större belopp genom ”crowd investment”, en affärsidé som sporrar till större givmildhet mot löfte om rejäl återbetalning om projektet går med vinst. För Iron sky – med en total filmbudget på hela 70 miljoner kronor – erbjöds andelar om lägst 1000 euro.

Finansieringsmodellen når nu också den svenska kultursektorn. Myndigheten Vinnova – som stödjer innovationer hos företag och forskare – satsar 850000 kronor på en vidareutveckling av crowd funding-sajten Fundedbyme.com.

På bred front ska allt från teater till film och musik – och annan företagsamhet med för den delen –kunna få riskkapital. Precis som i fallet Iron sky är förhoppningen att rejäla pengar kan mobiliseras i utbyte mot delägarskap i projekt som man vill stödja.

–Crowd investment, eller det jag kallar ”equity crowd funding”, kommer att locka till mycket större investeringar än hittills, men det krävs en större formalitet som vi nu ska koda, säger entreprenören Daniel Daboczy som jämte två andra entreprenörer står bakom Fundedbyme.com.

Till Fundedbymes lyckade insamlingar för kulturprojekt hör utgivningen av Sam Lipsytes roman Given. Tack vare crowd funding vågade det helt nybildade förlaget Brouwers & Rådström köpa rättigheter till en amerikansk författare. Läsarnas förköp av boken på Fundedbyme finansierade sedan en mycket snabbare svensk utgivning än vad ett större förlag hade gjort.

Trenden är att olika varianter av crowd funding nu förfinas och diversifieras. Sajternas innehåll fortsätter dock att spreta – insamlingar finns för allt från hundar till bröllop.

”Fler än svamparna i skogen” säger branschkännaren Max Valentin om crowdfundingsajterna. Bara ett par svenska crowd funding-sajter har tydlig specialisering, som Polstjarna.se för sociala projekt eller Crowdculture.se för lokala kulturprojekt där också någon offentlig finansiär går in med stöd – ett slags blandekonomisk modell för större stadga.

Mitt i den snabba teknikutvecklingen finns ödesfrågorna. Till exempel om vi i Norden verkligen har tillräckligt många givare för att skapa lönsamhet för de nya investerar- och givarsajterna? Den vanligaste affärsidén – efter amerikanskt mönster –är att sajten tar cirka 5 procent av beloppen som förmedlas. Det behövs alltså väldigt publikfriande projekt – som Iron sky – för att få snurr på sajterna så att ägarnas kostnader täcks.

En annan fråga är om kulturprojekt och deras konstnärliga uttryck påverkas av att finansieringen mobiliseras på nätet. Teamet bakom Iron sky fick flera propåer om ändrat innehåll ifrån sina investerare. Filmarna hävdar dock att de aldrig gav vika. Även kulturekonomen Max Valentin som driver den lite smalare sajten Crowdculture tonar ner farhågorna:

– Konstnärer vill göra kvalitet. Det är konstnärer som lägger ut sina kulturprojekt på sajterna.

Finns det en risk att nätet bara mobiliserar riskkapital till spektakulär kultur, typ science fiction-komedin om nazister på månen?

– Det vore i alla fall fel att frukta att Dramaten förvandlas till Wallmans salonger bara för att det finns nya finansieringsmodeller på nätet, säger Max Valentin.