Fram till alldeles nyligen kunde samhällets unga hippa klick knappt uppbåda ett uns av intresse för gamlingar. Möjligen log de unisont när någon i tv-reklamen drog en stackars farbror i örat och han kved ”aj aj aj”. Idag har det vänst och pensionärerna har tagit plats bland de ungas stilikoner. Måhända är det det senaste decenniets vurm för vintage som banat väg. Kläder från tidigare säsonger, gärna riktigt gamla och orörda, har haft en viktig plats i modereportagen i flera år nu. Plaggen i sin tur har väckt ett intresse för hur de stajlades av tidigare generationer, och så slutligen står 1950- och 60-talens originalbärare själva i fokus.

Klart är att intresset för de äldre finns bland unga idag. Ett exempel är Fanny Karst i London, med egna märket Old ladies’ rebellion. Bland stadens stilsäkra 70-plussare har 25-åriga Karst snabbt blivit ett namn som designern du jour. Hennes skräddarsydda silkesklänningar och stöddiga t-shirts är ett välkommet tillskott för alla de kvinnor som känner sig mer som Vivienne Westwood än drottningen efter pensionen.

Designerns visningar har blivit nästan lika omtalade som kollektionerna själva. Hon håller sig med en stab av husmuser i åldrarna 60 till 80 år. Den skönhet, elegans och självdistans de tillför plaggen är en välkommen motbild till den som normalt strömmar från världens modemetropoler. Fanny Karst modeller skrider nerför podiet i herrskor, med käpp och inte sällan ett leende.

–Redan när jag gick på modeskolan Central Saint Martins visste jag att om jag skulle hålla på med design för kvinnor så var det den här ålderskategorin jag ville syssla med.

Hon förklarar att det som till en början lockade henne var att hon föreställde sig att kvinnor i den här åldern bar på en viss attityd.

–Och jag hade rätt. De strävar inte efter att passa in eller är ute efter att bli ett med möblemanget. De är heller inte så ängsliga utan gillar att synas.

Friheten att uttrycka sig individuellt med kläder tycks för många människor komma med åldrandet. Det är någonting som alltfler unga i modevärlden just nu tar fasta på. I månadens Nöjesguiden hyllar moderedaktören Michaela Forni pensionärernas stil i Italien. Av alla människor hon ser på torget är det de äldre som fångar hennes intresse. Hon skriver: ”Damerna och herrarna här ser alldeles förtjusande ut och får mig att se fram emot att bli gammal. Inte bara för deras oklanderliga stil, utan även för att de vågar skratta högt, spela kort med polarna på baren, dricka en halv flaska rött om dagen och äta trerätters utan att tänka på kalorier. De är levande och de åldras inte bara med stil utan även med värdighet, precis som deras viner.”

Många äldre har på senare år märkt av intresset för deras stil. Bridget Sojourner, 71 år, är en av Fanny Karsts muser. Hon blir allt oftare stoppad på Londons gator av människor som vill berätta hur fantastisk de tycker att hon ser ut.

–Det började för några år sedan och har faktiskt fått mig att inleda ett nytt kapitel i mitt liv, ett som modell. Det är en aning komiskt, inte minst därför att jag aldrig har varit vacker eller ens söt, däremot ser jag annorlunda ut. I ungdomen var det knappast någon som la märke till mig.

Hon tror att det som får människor att fotografera och kommentera hennes stil är hennes intresse för design och det faktum att hon har ett gott öga för färger.

–Och jag har absolut blivit mer vågad med åren.

Att göra saker på sitt eget sätt och att odla sin egen stil, det är en inställning som är vanlig både bland äldre och unga. Det visar de statusundersökningar som trendbyrån United minds gör varje år.

–Viljan att vara personlig och att inte bry sig om vad omgivningen tycker, det är kanske den tydligaste kopplingen mellan gamla och unga, säger Markus Larsson, analytiker på trendbyrån United minds.

I Storbritannien har tidningar som The Guardian allt oftare börjat använda sig av riktigt gamla modeller i sina modereportage och på de internationella visningarna har såväl Ann Demeulemeester som Comme des garçons anlitat äldre modeller. Istället för att retuschera eller gömma undan åldersrynkor visas de upp. Trendanalytikern Cay Bond känner både igen modet sen tidigare och ser något nytt i det.

–Det var likadant på 1960-talet, då skulle de unga se gubbiga och tantiga ut. Och Jean-Paul Gaultier var först med att ha äldre modeller på 80-talet. Men själva stilen i modet nu är väldigt mycket vuxet – dels med skräddat och man tar tillbaka gamla märken som Fred Perry, Lyle & Scott och Brooks brothers, som normalt har tillhört en äldre generation. Det är dyra plagg som nu blivit tillgängliga via secondhandbutiker. Och nästan varje svensk herrdesigner har börjat göra gubbkläder och Dagmar är ju inspirerade av sin mormors garderob. Att det skräddade är aktuellt handlar mycket om det här med hållbara kläder. Krisen har infört detta. Alltid något gott som kommer ur det onda!

Förmågan hos många äldre att kombinera plagg från olika epoker på intressanta sätt var en av anledningarna till att Ari Cohen, New Yorks nya bloggstjärna, för ett år sedan startade sin fotodagbok Advanced style. Om dagarna jobbar Cohen på The new museum of contemporary art i New Yorks trendiga Nolita-distrikt. Där möter han dagligen intressant klädda människor. Advanced style är en hyllning till New Yorks alla välklädda äldre och har under det senaste året blivit måsteläsning för modeintresserade.

– Intresset i Amerika för äldre människors stil växer hela tiden. Min vän och medbloggare Mister Mort har tagit bilder på äldre människor i New York i åratal och gatumodet just nu är definitivt influerat av dem, säger Cohen.

Det är en fantastisk skara människor som figurerar på Advanced style. Mimi Weddell, 93, exempelvis, som Cohen kallar en av sina musor. Hon klär sig i en blandning av vintage och herrkläder och lämnar aldrig huset utan hatt. Och Elizabeth, som i flera år enbart har gått klädd i grönt, därför att det gör henne glad.

Allt eftersom Cohen blir känd över världen strömmar bilder in på välklädda pensionärer. Men även om Ari Cohen gärna ägnar dagarna till att fotografera äldre stil, så är han inte särskilt intresserad av att kopiera de människor han beundrar. För att hitta unga människor som omfamnat stilen själva får man istället ta sig till Stockholm. Ingenstans är intresset för silvermodet lika stort som här.

De hängivna beger sig till second handbutiken Herr Judit på Södermalm för att gräva fram den perfekta klubblazern eller chinosarna. Och det de är ute efter är att hitta plaggen med den äkta patinan, den patina som Ari Cohens New York-bor har skapat själva genom att slita på sina kläder från år till år. Den mest åtråvärda looken just nu är amerikansk Ivy league- och country club-stil. Svenskarnas långa kärleksförhållande med den amerikanska östkuststilen som ett sätt att markera status och klass håller fortfarande i sig.

–Våra kunder kommer hit därför att de vill ha den äkta varan och inte replikan, säger Sebastian Forsberg på Herr Judit. Istället för att köpa nya kopior nere på stan, men i sämre material, så kommer man till oss för att leta fram den äkta kashmirtröjan eller de perfekt slitna jeansen. Det är en väldigt vuxen look, fast på ett bra sätt.

Strävan efter en vuxenhet i modet är också någonting man har kunnat se på världens visningspodier under de senaste två säsongerna. Det har talats om dammode och om att det klassiska franska skrädderiet är tillbaka. Hos Lanvin syntes pälskragar svepta över axlarna på traditionellt vis. Balenciaga och Chanel visade bägge upp starka kollektioner av bärbara dräkter och kappklänningar. Det är look som inte bara talar om vuxenhet, utan även om pengar på banken. Och ungefär så kan man sammanfatta ytterligare ett par bakomliggande skäl till intresse för de äldre och deras stil.

–Jag tror att det är en klassisk lågkonjunkturgrej. Vi är inte mer än människor och när världen går dåligt vill vi se bättre ut, mer seriösa. Man känner helt enkelt att man inte har råd att gå omkring i en ostruken t-shirt, säger Sebastian Forsberg.

–Man kan ge flera tolkningar, menar Karin Johannisson som är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet. En har förstås med vårt intresse för retrostilar och nostalgi att göra, och är en del av modets normala svängningar. Vill man ge en mer psykologisk tolkning så skulle man hävda att en upplevd otrygghet i en globaliserad, ogenomskinlig och riskfylld värld kan innebära en uppvärdering av erfarenhet, vuxenskap och stabilitet.

Men Carl Fredrik Holterman, analytiker på trendbyrån United minds, påminner om att de ungas förkärlek för pensionärernas stil kan handla om att de helt enkelt söker en egen identitet.

–Dagens unga har en svår föräldrageneration att revoltera mot. Hur ska man revoltera mot en generation som ser sig som evigt unga och som har koll på trender? De unga har svårt att hitta en stilintegritet. Jag har trott att utvecklingen ska gå mot att de hittar en stil som är svår att avkoda – men det kanske är lättare för dem att leta sig tillbaka i tiden.