Hårdspacklad, i höga platåskor, och extrema, enorma utstyrslar presenterar konferencier Robert Fux föreställningen Salong Giraff på Orionteatern i Stockholm. En rapp och provokativ drag showvarelse som ser till att både roa och oroa sin publik.
–Någon kallade det humor med värme – på någon annans bekostnad. Det tycker jag var fint sagt, säger Robert Fux.
Nattvarietén Salong Giraff blandar högt och lågt, sång och akrobatik, humor och svärta, spektakel och finkultur. Alla föreställningar har olika innehåll och publiken vet aldrig riktigt vad som kommer att hända. Men som ram återfinns alltid husbandet Sthlm Hamsters och konferencier Robert Fux.
Privat är skådespelaren Robert Fux lågmäld och tankfull. Karaktären är en förlängning, en lek med och en fantasidimension av hans egen personlighet. Robert Fux vänder och vrider på konventioner, ifrågasätter roller och förväntningar. Drag är bara ett av många uttryck. Det är mest ett fack som omvärlden ofta placerar honom i. Fux bär aldrig peruker, lösbröst eller klackar. Han bär hellre lack och rakat huvud.
–Jag är inte intresserad av att gestalta en kvinna. Det försöker ju kvinnor göra själva varje morgon framför spegeln. För mig är det en politisk fråga. Det värsta jag kan tänka mig är att bli reducerad till förväntningar.
Född och uppväxt i Kalmar har han alltid sysslat med olika former av scenkonst. Robert Fux började tidigt skriva och engagerade sig både politiskt och i olika teatergrupper. Han ville skapa performance där människor minst anade det. Vid ett tillfälle satt han och huttrade i höstvinden, invirad i plastsäckar och spelade cello i en rondell.
–Jag älskar tanken på att människor som bara är på väg till jobbet hamnar i något som de inte riktigt förstår. Varför spela cello i en rondell? Det öppnar dörren till något fantastiskt.
Dagen efter att han gått ut gymnasiet flyttade han till Stockholm.
–Det var en svindlande känsla som jag tror att många landsortsungdomar upplever i Stockholm. Känslan av att allt är möjligt, att man kan göra vad man vill.
Klubblivet gav honom utlopp för kreativiteten. Utan pengar och utan att kunna sy skapade han engångskostymer av byggplast och hönsnät, saker han hittade på gatan.
–Jag älskar det artificiella, snudd på groteska, det varelseliknande, ickemänskliga.
Med smink och kostymer vill Fux skapa fantasi och osäkerhet, få verkligheten att skeva på Salong Giraff.
–Som de flesta människor som jobbar med humor vill jag inte bara roa, en av mina drivkrafter är att jag vill förändra.
Robert Fux fascineras av obehaget vi människor känner när vi inte vet om något är på riktigt eller inte, om det är skoj eller allvar.
När han skapade en installation på Hotell Lydmar gjorde han en myrstack med gångar som de franska vip-gästerna fick krypa genom. I mitten fanns ett ljust rum där Robert Fux själv stod i en gigantisk outfit som myrdrottning. Folk blev rädda.
–Men jag tror att rädslan i förlängningen kan leda till en fantasidimension där storstadsmänniskan kan få återhämta sig och slippa vara vuxen.
Robert Fux ifrågasätter alla ämnen han ger sig på, oavsett om det är könsroller, skönhetsindustrin eller solidaritet inom hbt-kulturen. Just nu skriver han på en helt egen föreställning, något som ibland är så skrämmande att det knyter sig i magen på honom.
–Och hittills har ju inte människor kastat ruttna ägg och tomater på mig. Så jag rätar bara på ryggen – och tar ett par steg till…
Och det är just det Salong Giraff handlar om, att kasta sig ut i det totalt oväntade. I höst har föreställningarna teman som mode och trender och religion och spöken. Robert Fux kommer att ha ett och annat att säga om både det ena och det andra.
