För närvarande är det inte uttryckligen förbjudet att ladda ner musik, filmer och datorspel som utan upphovsmannens tillstånd lagts upp på internet. Men med ett nytt lagförslag som regeringen tagit fram med vänsterpartiet och miljöpartiet ska det bli glasklart: sådana aktiviteter kriminaliseras och straffas med böter eller fängelse i upp till två år.

Bakgrunden är att senare års tekniska utveckling gjort att författare och artister förlorat allt mer av kontrollen över rättigheterna till sina verk, och därmed möjligheten att få betalt. Men den nya lagen riskerar att bli en papperstiger.
– Om man inte samtidigt förstärker resurserna hos polisen och åklagarväsendet för att bekämpa den här typen av brottslighet kommer det i praktiken inte att hända någonting. Risken för upptäckt och lagföring kommer fortfarande att vara väldigt låg, säger Håkan Roswall, kammaråklagare i Stockholm och specialist på it-brottslighet.

Redan nu är det förbjudet att olovligt lägga ut musik och film på nätet, men det är ett mycket lågprioriterat brott hos polisen och få åklagare är insatta på området. Några signaler om förstärkta resurser när det nu ska bli kriminellt också att ladda ner filerna säger sig Håkan Roswall inte ha fått.

Det har inte heller Anders Ahlqvist på Rikskriminalpolisens it-enhet.
– Polisen kommer inte att kraftsamla för det här på något sätt, såvida inte statsmakten kommer och säger att vi ska lägga annat åt sidan. Vi har inget folk över till det här utan kommer att fortsätta att prioritera efter straffskalorna, säger Anders Ahlqvist.
Det innebär i praktiken att anmälningar om brott mot den nya lagen kommer att förbli oåtgärdade i de allra flesta fall.

Denna vecka inleder Lagrådet sin granskning av lagförslaget, efter att förra veckan ha fått en föredragning om det av justitiedepartementets tjänstemän. Lagrådets yttrande är att vänta om några veckor, och i mars hoppas regeringen kunna presentera lagförslaget för riksdagen. Lagen, som bygger på EG-direktiv och internationella avtal, kan sedan börja gälla från den 1 juli i år. Men den är redan kraftigt försenad.

– Regeringen har agerat alldeles för långsamt och kraftlöst. Den här lagen löser inga problem med kopiering på nätet, det löser man med resurser så att lagarna följs. Vi har tät kontakt med polisen, men det är bara att inse att de inte har resurser att hantera det, säger Henrik Pontén, jurist på Antipiratbyrån, en branschorganisation som arbetar mot den ökande piratkopieringen av film och spel.

Enligt Antipiratbyrån laddas det varje år ner 15 miljoner filmer i Sverige. Eftersom polisen kommer att ha minimala möjligheter att se till att lagen följs vill Henrik Pontén se andra lösningar. En variant, som används i flera andra länder, är att upphovsrättsägarna själva stämmer nätpiraterna i domstol. Men det förutsätter att de kan begära ut uppgifter om vilka lagöverträdarna är från internetleverantörerna, och sådan information är sekretessbelagd.

Jurister på Telia Sonera, Sveriges största internetleverantör, tror inte att den nya lagen kommer att påverka dem nämnvärt. De övervakar inte aktivt sina kunders trafik, men får de en anmälan från till exempel Antipiratbyrån om att en datoranvändare i deras nät ägnar sig åt olaglig fildelning ”för de en dialog” med kunden i fråga. Men de kommer inte att lämna ut deras namn till utomstående aktörer. I klartext betyder det att de som efter den
1 juli laddar ner olovligt utlagd musik och film visserligen blir kriminella, men att det i princip är helt riskfritt.

Justitieminister Thomas Bodström säger att han hoppas att lagen ska leda till framväxten av en legal marknad för försäljning av musik över nätet som i USA, där man kan köpa en låt för en dollar.
– Tanken är inte att polisen ska springa hem till ungdomar och kolla om de laddar ner. De ska koncentrera sig på den allvarliga brottsligheten där det finns människor som tjänar miljoner på att blåsa artister, säger Thomas Bodström.