Rikskonserter är en kvarleva från det politiska klimat som rådde på 70-talet, då utvecklingen gick mot allt större enheter och planekonomiskt tänkande av många betraktades som eftersträvansvärt. Rikskonserter blev en koloss, full av goda föresatser, musikalisk kompetens och kanske en hel del byråkrati.
Men tiderna har ändrats och ingen försvarar längre stackars Rikskonserter, som under dessa decennier fått en hel del god musik att klinga över Sverige. För dem som arbetar där måste det kännas bittert att läsa att stora delar av deras verksamhet inte alls behövs. Å andra sidan är den nationella plattform som den nya utredningen föreslår inte helt olik dagens Rikskonserter.
Med sin förföriskt vackra titel ”I samspel med musiklivet” förordar utredningen att Statens musiksamlingar får ett nytt uppdrag och byter namn till Statens musikverk. Nationellt och internationellt samarbete och diverse nätverkande ska nu ske inom den nya myndigheten, alltså ungefär det Rikskonserter gjorde tidigare, och den nya plattformen kan själv ta initiativ till samarbetsprojekt, om än tidsbegränsade.
Statens musiksamlingar håller på att expandera över sina tidigare gränser. En hel del museiverksamhet på kulturområdet är på väg att föras över dit redan nu. Om utredningens förslag går igenom blir det än ännu större koloss.
Utredningen tar klokt nog fasta på att både kulturarv och nyskapande måste ha en plats inom den statliga kulturpolitiken. Den föreslår att det nya musikverket ska ha en enhet för museiverksamhet, en enhet för bibliotek och arkiv och en särskild enhet som ska främja levande musik. Enheten som ska främja den levande musiken kanske inte blir helt olik de delar av dagens Rikskonserter som nu betraktas som skrotfärdiga.
Kulturarvet behöver nog fredas i dagens utveckling mot allt större regionalisering. Det är den vägen som samverkansutredningen är inne på med sin så kallade portföljmodell (enligt utredaren Christ Heister nu utvidgad till en hel koffert).
För gamla Musikaliska akademiens lokaler på Nybrokajen 11, där Rikskonserter nu huserar, har utredningen bara det vaga förslaget ”att regeringen tar initiativ till ett rundabordssamtal”. Men det framgår ändå att man tänker sig ett musikens hus i Stockholm som skulle kunna komplettera de institutioner som redan finns. Och det vill man ge regionalt styre, med antingen Länsmusiken eller Konserthuset som huvudman. Konserthuset har redan expansionsplaner på annat håll, så om det blir verklighet får musiklivet i Stockholm ytterligare en koloss.
