Vilken är Folkpartiets viktigaste fråga inför valet?

– Den borgerliga kulturpolitiken måste lära sig av arbetslinjen och skolpolitiken. Det måste finnas en större tydlighet i vad vi vill göra med kulturpolitiken. Jag vill se den som en kunskapspolitik, det handlar om att människor ska lära sig mera och vidga sina vyer och förstå mer av vad det är att vara människa. Konkret håller vi fast vid litterär kanon och fri entré på museer, eftersom vi tror att tillgängligheten är viktig. Vi vill att kulturpolitiken fokuserar särskilt på bildning och blir kvalitetsdrivande. En massa reformer behövs för att få ökad kvalitet. Alla anslag ska mätas av mot kvalitet.

Vilka är kvalitetsreformerna?

– Alla bidrag och anslag ska vara kvalitetsdrivande, alltså mätas av mot kvalitet.

Ska kvalitetsmätning gälla även vid anslag till regionerna?

– Ja, de nationella kulturpolitikmålen ska gälla även för regionerna. Där står nu ”kvalitet” tack och lov med som en del.

Vill ni att kvalitetsmålen ska vara så återkommande att de även omfattar skolpengen för kultur i Skapande skola?

– Så långt möjligt, men det fungerar förmodligen inte på alla anslag. Men institutioner som normalt brukar få anslag varje år ska vara beredda att visa att det är kvalitet det de gör. Till detta vill vi koppla referensgrupper som avgör vad som är kvalitet. Det ska alltså ske långt från politiken, och finnas även på regional nivå.

Ni har inte fått stöd av övriga allianspartier för litterära kanoner i skolan?

– Nej, och inte för fria museientréer heller.

Många måste alltså rösta på FP om man vill få igenom sådant ifall alliansen vinner?

– Ja, alliansprogrammet är grunden för vad vi ska göra, men därutöver kommer ju varje parti att driva sådana frågor som man vill ha igenom.

Kulturministern verkar inte helt övertygad om att just FP:s kvalitetskrav ska genomdrivas…

– Vi tänker så här. Vi möter en utveckling där ekonomin kulturaliseras och där kultur förmodligen kommer att ta större plats i våra liv. Samtidigt är statens resurser begränsade, och då menar vi att man självklart ska rikta in sig på kvalitet. Kvalitetslitteratur som tvingar människor att hantera våra stora frågor, eller konstverk som ställer saker på sin spets. Det som staten satsar pengar på måste ha kvalitet, för det är det som driver samhället och människor framåt.

Som politiker kanske du ändå är försiktig med att lyfta fram vad som skulle vara kvalitet, men som kulturälskare kanske du har något exempel?

– Jag tycker att en konstnär som Klara Lidén är väldigt spännande. Hon är ju internationellt väldigt framstående och har varit utställd på MoMA. Jag såg henne i Graz i Österrike förra sommaren. Genom sitt konstverk ställer hon frågor om samtiden. Har staten begränsade resurser är det självklart för mig att den typen av konst, precis som kvalitetslitteratur, måste prioriteras framför bredden. Sedan ska förstås även bredd och nöjeskultur ha goda förutsättningar, men de statliga insatserna bör gå till kvalitet.

Varför väljer du Tensta konsthall som platsen där du berättar om FP:s kulturpolitik?

– Det är ett exempel på hur kvalitetskonst hittar ut dit människor finns. Dels att den ligger där den gör, vilket var en av poängerna, dels att man där har höga konstnärliga ambitioner och dels att den har ett internationellt perspektiv. När Sverige är inne i en tuff globalisering och internationaliseringen ökar allt mer, är konsten ett verktyg för att förstå och inte vara så rädda. Min syn på konsten är att den är bildande, och sådant behövs ännu mer i när Sverige förändras kraftigt till följd av invandring och globalisering.

Man hör ofta ståndpunkten att kvalitet på kultur inte kan mätas, och att kvalitetshänsyn är svårt för förvaltningarna…

– Det tycker jag är en konstig inställning. Kvalitet kan mätas i alla sammanhang. Det krävs bara att de som gör det är väldigt duktiga och har lång erfarenhet. Jag är själv fotbollsintresserad, och kan se vem som är duktig på det och inte. Den som är väldigt duktig på konst kan se vilken konstnär som med skicklighet skapar konst med djup och eftertanke. Låt oss ta den litterära sidan igen. Det finns ju en anledning att det finns vissa böcker som vi fortfarande håller på och läser och tolkar, och som fortfarande inspirerar nya författare att skriva böcker på samma tema. Den typen av böcker som fortsätter att leva visar på litterär kvalitet.

Finns inte en risk att politikerna går in och bedömer kvalitet? Det skulle till och med kunna bli en politiserad kultur?

– Vi är väldigt tydliga med att det ska finnas armslängds avstånd mellan politiken och det konstnärliga beslutet. Man ska vara medveten om risken, för i historien finns ju politiker som använt kulturen för sina egna syften.

Det är ju oppositionens idé att ha fri museientré. Driver FP samma linje som de rödgröna?

– Ska man göra den reformen måste man ha samtidigt ha pengar för att upprätthålla kvaliteten på museerna. Det var inte alltid så förra gången detta prövades. FP lovar inte att detta kan genomföras nästa mandatperiod, för det finns andra saker som ligger före i prioritering. Men vi stöder idén om att de statliga museerna och det kulturarv som finns ska vara tillgängligt så lätt som möjligt för folk.

Drev FP särskilt frågan om det nya pensionssystemet som ni vill ”bereda” inom scenkonstområdet?

– Allt som står i alliansprogrammet är gemensamma frågor. FP skulle vilja ha en skyndsam lösning, för det är stora problem för både den lilla människan och de stora institutionerna på scenkonstområdet.

Bland alliansfrågorna anar jag också att det är FP som har drivit frågan om fler fristäder för förföljda författare.

– Vi tycker att det är en viktig fråga.

Ni har i ert kommande kulturprogram också något som heter ”en yttrandefrihetsmiljard”…

– Ja, det gäller Sveriges befintliga bistånd. Vi har redan lyckats få med demokratikriteriet som en viktig del av biståndspolitiken. I demokratipolitiken handlar det också om att främja yttrandefrihet, till exempel genom att ge bidrag till oppositioner eller journalister som jobbar i diktaturer, för att stödja deras yttrandefrihetskamp.

Ska hjälpen tas av nuvarande bistånd och användas utomlands?

– Ja, det tas inom den ramen som finns, och ger biståndet en ännu tydligare demokratikoppling. Ska man lyfta ett land ur fattigdom, är demokrati en väldigt bra utgångspunkt.

FP:s nya kulturprogram är i princip klart, men ska på sensommaren godkännas av partistyrelsen. Ni föreslår en nationell samling för ett nytt scenkonsthus…

– Ja det är uppenbart att något för Kungliga Operan behövs. Dels akuta åtgärder, dels något på lång sikt för framtiden. Behövs ett nytt operahus, kanske verksamheten där borde breddas till ett scenkonsthus i stället.

Ska man flytta till ett nytt hus alltså?

– Ja, till ett nybygge där både operan och förmodligen andra verksamheter kan vara med.

Ni skriver att näringslivet skulle behöva medverka till detta och Nationalmuseum.

– Vi är inte riktigt bekväma med en lågbudgetvariant. Kan man få näringslivet att intressera sig även för ett vackert och fungerande Nationalmuseum, så är det en intressant idé.

Hur ser övriga allianspartier på att driva Nationalmuseum med hjälp av näringslivet?

– Det vet jag inte än. Vi skulle vilja att alliansregeringen inför valet samlar ihop folk som är besjälade av att vi ska ha ett operahus och ett riktigt vackert Nationalmuseum.

Då vill ni driva Nationalmuseiombyggnaden i en större version?

– Vi vill testa idén på näringslivet. Vi kan inte lova att staten kan göra mer än det som just nu finns i pipeline, men finns ett bredare intresse ska det absolut testas.

Men projektet rullar ju på just nu, och SFV ritar på ett bantat projekt…

–Ja, snarast efter valet måste näringslivet samlas ihop så att vi kan diskutera frågorna. Det finns i varje fall ett tydligt Näringslivsstöd för ett scenkonst/operahus.

När jag talade med Kristdemokraterna, sa partiets kulturtalesman Dan Kihlström att en nybyggd opera inte är något som hans parti kan prioritera stora statliga investeringar i, utan att det får ske med näringslivet. Det låter som att mycket är oklart. Ett beslut om Nationalmuseum bör väl inte kunna vänta?

– Arbetsgruppen har diskuterat både Operan och Nationalmuseum, men inte tagit ett grepp om båda fastigheterna vad gäller näringslivet. För just Nationalmuseum vore beslutet brådskande.

Jag hittar just inte så mycket om amatörkulturen i FP:s program.

– Det är säkert sant. Det som finns med är att vi lyfter fram folkbildningsorganisationerna.

Är ni elitistiska?

– Nej. Men vi vill att de statliga kulturpengarna ska sikta in sig på kvalitetskultur. Det handlar framför allt om det statliga. Framför allt på regional och lokal nivå är amatörkulturen viktig, men från staten kanaliseras stödet dit genom folkbildningsorganisationerna.

Er kvalitetsmedvetenhet och att ni inte talar så mycket om amatörkultur, innebär ju en betoning på spjutspetskultur…

– Ja. Spjutspetsen är viktig för bredden, men man får ingen spjutspets utan bredd. Det behövs både och.

Biblioteken anses ofta viktiga. Kan ni liksom Centern tänka er nya driftsformer?

– Dels har biblioteken vuxit fram ur andra driftsformer, många startades ju till exempel genom folkrörelserna. I dag finns ju också privata bibliotek, som företagsbibliotek. Men jag ser inget egenvärde i just kommunernas bibliotek ska privatiseras.

Står ni bakom mer entreprenörskap i de konstnärliga utbildningarna?

– Ja. Det är inte orimligt att de som går på utbildningarna ska få verktyg för att överleva.

Vad tycker ni om public service?

– Vi kan ha det ungefär som idag.

Men förra valet ville ni ha en annan public service…

– Ja, tanken var att bygga upp en stor fond för public service, där olika program och kanaler skulle kunna söka pengar till det de vill göra. Men idag ser vi väl att det inte är så lätt att bygga en fond, så vi låter det ligga på is lite.

Men ni har en vision om att förändra SVT, UR och Sveriges Radio.

– Man måste vara beredd att diskutera public service-uppdraget. Det påverkas av tekniken.

Är FP i dag mer förändringsbenäget än Moderaterna, eftersom kulturministern säger att hennes parti har bytt fot om public service?

– Tittar man internationellt förändras public service-uppdraget ganska rejält. BBC har ju ändrat sin policy rätt rejält de senaste åren. Nya idéer testas också i Danmark. Man måste vara beredd att ompröva det mesta här i världen.

Kommer public service-politiken att ingå i FP:s nya, uppdaterade kulturprogram efter sommaren?

– Nej, det ändras inte, och vi låter det ligga utanför kulturprogrammet. Ganska tidigt under nästa mandatperiod, 2012, kommer en rätt viktig kontrollstation av public service-uppdraget. Då ska både bolagen spela in sina funderingar om vad som behöver förändras, men också oppositionen och regeringen. Då är vi beredda att ta en debatt, men inför valet har vi sagt i FP att vi inte lyfter public service-frågan särskilt.

Också Moderaterna för fram public service närmast som en icke-fråga, men om frågan tas upp mitt under mandatperioden, är det väl bra att ni tydligt deklarerar vad ni tycker nu inför valet?

– Jag ser inget behov av stora förändringar under den närmaste tiden, men om teknikutvecklingen gör att folk slutar att betala licensen, måste vi hitta andra former av finansiering.

Hur skulle fonden finansieras?

– Om jag minns rätt genom utförsäljning av statliga tillgångar, men det finns ju just nu inte så mycket att sälja ut under de kommande åren på grund av kristiderna, så det är nog svårt att bilda en fond.

Bortom de konkreta frågorna finns också FP:s ideologi. Vilken är den i kulturpolitiken?

– Det är samma som i skolpolitiken; att människor ska få utrymme att växa. När jag tittar på kulturpolitiken utgår jag ifrån att kulturen hjälper människor att förstå sig själva och få mer kunskap. Man kan möjligen säga att kulturpolitiken är en kunskapspolitik fast där kunskapen är mera grundläggande och nysökande, medan skolpolitiken är mer konkret. För mig handlar det mycket om att den enskilda människan ska lära sig mer, och att konstnären bryter ny mark och skapar ny kunskap för mänskligheten. Konstnären i sin kreativa process skapar ny kunskap, och vi som tar del av den processen och konsten lär oss om hur det är att vara människa, om samhället och samspelet.

Hur märks liberalismen, med stor frihet?

– Vi kallar det här bildning, nyskapande, kvalitet. Men friheten är ett av de grundvärden vi går in med. Den konstnärliga friheten är extremt viktig. FP har till exempel tagit en hel del debatt för Lars Vilks, rätten till konstnärens frihet att skapa det han vill och tycker behövs. När vi hade partiråd nyligen, inledde Jan Björklund med ett stöd till Lars Vilks, och det är väl oftast i FP en partiledare tar ställning på det viset.

Om en borgerlig väljare nu har fyra allianspartier att välja mellan, varför ska man välja FP?

– FP har en tradition som kulturbärande parti. Vi prioriterar kulturen, och vill låta den ta mer plats genom en mer aktiv kulturpolitik.

Vad har ni i så fall drivit, som de andra har bromsat?

– Jag vill inte säga vad andra bromsar, på grund av vårt samarbete. Men ett par av våra viktiga frågor 2006 har ju inte genomförts, en litterär kanon och fria museientréer. Så det är kanske svaret på frågan.

Det är också de grejerna ni skulle genomföra om ni vore ensamma. En annan sak är att KD och C framhåller ett samhälle byggt underifrån i sina program. Det är mindre så hos FP.

– Det vet jag inte om man kan säga. Vi har en väldigt positiv människosyn, en emancipatorisk människosyn. Vi vill att människor genom skol- och kulturpolitik ska kunna växa, och det är väl ett underifrånperspektiv.

Det är också en väldigt individualistisk syn.

– Ja, det är det, men bara delvis eftersom kultur är ett samspel mellan människor. Men bara den enskilda människan kan lära sig och utvecklas.

Vilken konstart är värd att bevara till ett mycket högt pris?

– Jag har svårt att komma på någon som inte vore det. Litteraturen är väl i och för sig utgångspunkten för kulturlivet.

Ser du någon konstart som hotad?

– Nej, inte generellt. Det spännande är snarast att nya konstarter bildas och gamla växer samman till nytt. Jag var på Konstfacks vårutställning och det var inte så lätt att klassificera alltid. Det är mycket cross over.

Har kultur egenvärde?

– Ja.

Hur kan kvalitetskontrollen ske vid regionaliseringen?

– Det ska ske en utvärdering efter första omgången genom Kulturrådet. Jag gissar att just Kulturrådet måste syna att det finns kvalitetsgranskande strukturer ute i regionerna. Att regionerna har kvalitetskriterier och kvalitetsutvärderingar.

Så Kulturrådet ska se till att den funktionen finns?

– Ja, den part som från statens sida förhandlar med regionerna ska se till att regionerna bygger upp kvalitetsgranskning.

Ni ser ingen motsättning mellan nyttig och onyttig konst?

– Man har inte mycket nytta av dålig konst. Men det är viktigt att konst kan vara onyttig. Om jag åter jämför med kunskapssidan, handlar även en stor del av konsten om grundforskning. Konstnären vet inte vad verket leder fram till eller ens om det blir ett verk av det man gör. Därför är det viktigt att vi har flera långsiktiga stipendier för konstnärer så att det finns en tioårsperiod där man också kan misslyckas också.

Ni skriver att färre titlar ska ha litteraturstöd.

– Ja, man kan fundera på det, att skruva upp kvalitetskravet på litteraturen ytterligare och vara mer generös mot dem som verkligen får det. I dag får väldigt många böcker litteraturstöd, uppåt 40 procent.

FP skriver att partiet önskar en nationell arkitekturstrategi.

– Ja, men samma strategi kanske inte funkar i Stockholm och Kristianstad. Men vi bör tänka mer estetiskt och det in i byggprocesserna.

Är det skönhetsråd, typ det i Stockholm som ska stärkas?

– Det kan vara en bra förebild. I mindre kommuner måste de estetiska perspektiven in tidigare i processerna. De ska inte komma upp först i byggnadsnämnden.

Ni kräver en mer expansiv kulturpolitik.

– Ja, Vi vill att kulturen ska få väsentligt mer pengar de kommande fem åren. Men självklart måste det vägas mot ekonomin. Kulturpolitiken behöver ta mera plats. Kulturen blir allt viktigare internationellt, då behöver den också bli mer offensiv.

Ni har valt att inte precisera hur mycket ni vill satsa.

– Det är därför att investeringarna i ett nytt scenkonsthus och i Nationalmuseum inte ligger i detta, men hyrorna kan påverka kulturbudgeten. Också filmområdet är underfinansierat, och där vill vi också ha mer expansiv statlig politik.

FP vill ha en översyn av upphovsrättslagen, och även Centern är inne på det spåret.

– FP vill värna upphovsrättens grunder, men det är svårt att påstå att det inte behövs en översyn när digitaliseringen ställer allt på ända. Politiken måste vara beredd att titta på hur man främjar intressanta förslag som kan bli lagliga. Just nu finns en utredning som tittar på upphovsrätten kring avtalslicenser, och det ett sätt att möta digitaliseringen. Det pågår redan en utredning om upphovsrättens förändring. Det finns också en diskussion om hur många år ett verk ska vara skyddade. I FP diskuterar vi möjligheten för public service att lägga ut delar till creative commons, så att tittare kan använda deras program på olika sätt.

Vad måste man spara på när ni vill föra en mer expansiv kulturpolitik än övriga alliansen?

– Man ska vara försiktig med statliga pengar. Det är också ett skäl till att vi vill ha tydliga kvalitetskriterier. Statens begränsade resurser ska gå till kvalitet.

Går det för mycket kulturpengar till fastighetsvård, till exempel k-märkta kyrkor?

– Vi har gjort en överenskommelse som är långsiktig, så det ligger fast under de kommande åren. Fast det är klart att hyror och fastigheter tar en stor del av kulturbudgeten. Jag möter också många institutioner som är förtvivlade över pensionskrav långt i efterhand. Sådant måste man fundera över.

Ni nämner just inga konkreta sparförslag för att frigöra pengar till de satsningar ni vill gör.

– Nej, men de som har dålig kvalitet förlorar pengar. Det innebär att det finns en besparingsprocess i det vi föreslår.

Nåt annat?

– Digitaliseringen av kulturarvet. Att museerna får i uppdrag att lansera sina mest attraktiva verk på nätet. De ska få en peng för att marknadsföra sina viktigaste verk, så att människor känner till vårt viktigaste kulturarv.

Man säger att FP, med sitt kvalitetsperspektiv, är lärarnas parti. Är vanligt folk beredda att ta emot er kvalitetspolitik?

– Jag förstår din tanke, men riktigt bra konst, litteratur ska inte bara vara för några få stycken, utan jag har verkligen tanken att alla människor ska få chansen att fullt ut möta kvalitativ kultur. Det var därför jag föreslog Tensta konsthall som platsen för den här intervjun. Det är också därför som FP står för en litterär kanon så att alla ungdomar i skolan ska få läsa bra litteratur från pärm till pärm och känna till den litteraturen. FP har en positiv syn på människan.