På ett hotellrum i Bryssel försöker en feministisk fixstjärna skriva om sin senaste roman. Boken ska heta Den stulna romanen, efter originalet som blev stulet på ett tåg tidigare i år.

Frågan är om den nya boken kommer att ta upp de ämnen Nawal El-Saadawi sedan decennier är världskänd för.

–Vilka då? Du menar kvinnors frigörelse etcetera? Nej, vanligen kopplar jag ihop kvinnors frigörelse med hela världens frigörelse. För vi lever i ett kapitalistisk, neokolonialt, patriarkalt samhälle. Jag har aldrig skrivit något om kvinnors frigörelse utan att koppla det till global politik, familjepolitik, religion och allt annat.

Och därmed är den egyptiska författarens budskap och livsverk inringat och linjen utstakad för resten av vårt telefonsamtal.

Nawal El-Saadawi lever åter­igen i exil, på flykt undan fundamentalistiska krafter som i islams namn dragit henne inför rätta med kravet att hon ska fråntas sitt egyptiska medborgarskap. Den här gången är det Muslimska brödraskapet och det anrika Kairouniversitetet Al-Azhars islamiska forskningsråd som upprörts över El-Saadawis pjäs God resigns in the summit meeting. Hon anklagas för att vara en avfälling och kättare. I slutet av januari kommer domen och till dess gör hon bäst i att hålla sig utanför hemlandet.

Vilka ämnen gör dina antagonister mest upprörda?

–De tror att jag är kritisk mot alla religioner, och det är sant. Jag är kritisk. Jag är en kreativ person och att vara det betyder att man har ett kritiskt sinne. Religion för mig är politik, säger den luttrade 76-åriga El-Saadawi som tycker att kritikerna borde svara henne med att skriva en bok istället för att hota med fängelse eller mord.

Sedan begynnelsen av sin karriär, först som läkare och sedan författare, har hon gjort motståndet till sin ledstjärna. Hon har suttit i fängelse, varit nära att bli tvångsskild från sin make och haft flera tidigare vändor av liv i exil. Svaret på frågan vilka ämnen hon anser vara mest brännande just nu, rymmer på ett pamflettartat vis hela hennes message track:

–Du vet, det handlar om människans frigörelse. Vi lever i det jag brukar kalla post-modernt slavsystem. Jag vill frigöra människan från slaveri, från krig, neo-kolonial aggressivitet, ekonomiskt och militärt folkmord. Att frigöra människan från dubbelmoral, religiös dikotomi, paradoxer, politiskt hyckleri och bedrägeri.

Trots att Nawal El-Saadawi sedan decennier är en världskänd feministprofil, kallar hon sig inte feminist. Och hon gör en övergång med världspolitisk udd när hon ska förklara varför.

–Ordet feminist finns inte på arabiska. Jag kallar mig humanist. Jag delar inte upp efter genitalier, utan efter hur man tänker och vad man gör. Condoleezza Rice är en kvinna. Men om du öppnar hennes huvud hittar du George Bush, säger El-Saadawi och skrattar muntert åt den bild hon just målat upp.

Kampen mot patriarkatet pågår för fullt i Egypten, berättar hon som är ”hoppfull”, kampen för demokratiska rättigheter i Egypten ökar, men i takt med det även förtrycket.

–Vi är män och kvinnor som gemensamt kämpar emot förtryck av kvinnor och beslöjande av kvinnor och mot nakenhet. Jag är emot att kvinnor visar sina bröst. För nakenhet och att bära muslimsk huvudduk är två sidor av samma mynt.

Nawal El-Saadawi menar att en kvinna som visar upp sina bröst skickar ut budskapet att hennes kropp är ett sexobjekt till för att förföra män. När en kvinna täcker sitt hår och ansikte för att män inte ska se henne innebär det samma sak. Beslöjad eller naken – kvinnan är bara en kropp. En objektifiering som kvinnor i ”det neokoloniala kapitalistväst” har svårt att se, enligt Nawal El-Saadawi.

–Jag kallar detta för postmodern slöja av sinnet: kvinnan tror att hon är fri och att muslimska kvinnor som täcker sitt hår är förtryckta, men ser inte sin egen förtryckthet. Därför måste det till en dialog.

Nawal El-Saadawi fick i dagarna besök av maken Sherif Hetata och dottern Mona Helmy i Brysselexilen.

Är det inte tufft att vara så långt från familjen i Kairo?

–Nej, jag tolkar familjebegreppet annorlunda. Min familj är inte min biologiska familj och mitt hem är inte en bit land. Mitt hem och min familj är överallt där jag hittar ärliga människor som kämpar för rättvisa, frihet och kärlek. Det är mitt hem.