Foto: Jim Young/REUTERS
Vår lust att göra ett klipp och spara lite pengar, oavsett om det är på nätet, i salong eller i butik, kan äventyra vår hälsa. Jakten på kopior och förfalskningar har trappats upp inom modebranschen, men det finns även andra branscher där designervaror kopieras. Dofter, till exempel. Det är inte svårt att hitta sajter som säljer parfymer med stora rabatter. Men vad finns egentligen i de flaskorna?
Om den fejkade Gucciväskan går sönder kan det på sin höjd svida till i (den förhoppningsvis äkta) plånboken. En oäkta designerdoft kan innehålla ämnen som skadar hyn ordentligt. Ingredienser som borde vara äkta eteriska oljor och denaturerad alkohol har vid tester visat sig vara allt från kylarvätska och dåligt renad alkohol, urin och förstås, bakterier. Knappast något man vill dutta på bakom öronen eller spreja i dekolletaget.
Det är förstås skönhetsföretagen som är de stora förlorarna rent ekonomiskt. Piratkopiering är en miljardindustri som bara ökar. Det direkta intäktsbortfallet är dock inte allt. Långsiktigt påverkas varumärkena negativt om produkterna – kopior eller äkta varor med passerade bäst-före-datum – inte lever upp till förväntningarna eller ännu värre, fördärvar hud eller hår.
Hår- och hudvård utsätts också för piratkopiering. Vissa märken säljs bara på salonger, vilket är ett sätt att försäkra sig om att det är äkta vara. Av samma anledning är en del produkter märkta med hologram och sigill. Mycket hudvård för lite pengar är givetvis lockande. En del populära salongsmärken finns i olika nätbutiker, med rejäl rabatt. I bästa fall är det en form av parallellimport, i sämsta är det produkter som passerat bäst före-datum eller rena kopior. Produkter för kabinbehandlingar, alltså potenta ingredienser som är specifikt för hudterapeuter på salonger, säljs också. Risken är stor att en lekman utan kunskap om huden och hur den reagerar med olika ämnen, skadar sig.
Inte ens på salonger går man helt säker. I Seattle, USA, dömdes nyligen ägaren till en skönhetssalong till 13 månaders fängelse för att ha injicerat kunder med oäkta Botox och Restylane. Under flera år hade hon, trots att hon saknade tillräckliga kvalifikationer, givit sina kunder sprutor – dessutom med helt andra substanser än vad de trodde. Några av kvinnorna fick bestående men och tvingades till operationer.
Ett skräckscenario som knappast tillhör vanligheterna, men ändå en anledning att kolla upp både klinik och personal inför en behandling. Det finns förstås alltid risker med ingrepp. Genom att välja välrenommerade kliniker minskar åtminstone risken att få fejkad utfyllnad eller fuskutslätning i ansiktet.
Att göra ett klipp är inte allt när man har den egna kroppen som insats. Som i alla sammanhang – om det låter för bra för att vara sant, så är det antagligen det.










