KASETTBANDEN

1981 skrev Eva Dahlgren, Per Gessle, Tomas Ledin och en rad andra artister ett upprop mot de nya inspelningsbara kassettbanden i tidskriften Musikern och bad sina fans att sluta låna skivor av varandra och kopiera eller spela in musik från radio. ”Var lojal mot oss! Låt bli att kopiera! Det är stöld av vår inkomst!” uppmanade de. För att kompensera artisterna infördes en så kallad kassettersättning, en avgift som togs ut på tomma kassettband. Idag heter den privatkopieringsersättning och tas ut på försäljning av exempelvis brännbara cd-skivor och mp3-spelare.

LJUDFILMEN

Den första filmen med inspelad musik hade premiär i augusti 1926 och hette Don Juan (bilden). Det var amerikanska filmbolaget Warner Brothers som först lyckades skapa intresse för ljudfilmen, men musikerna var mindre roade. En stor del av yrkesmusikerna i Sverige försörjde sig på biograferna på den tiden. En bit in på 1930- talet hade alla fått sparken. I USA krävde musikerfacket krafttag mot den inspelade musiken på biograferna.

RADION

Radions segertåg på 1930-talet med ”gratis” musik oroade såväl skivbolag som tonsättare och artister. Många skivbolag förbjöd sina artister att medverka i radio. Skivförsäljningen sjönk också under decenniet. Det första rättsfallet mot radioindustrin i USA kom redan i början av 1920-talet. I Sverige lobbade tonsättarna mot justitiedepartementet och musikerna befarade att ingen skulle komma till deras konserter när de redan hört musiken. I början av 1940-talet strejkade amerikanska musiker för att begränsa den inspelade musiken i etern och fick fram avtal om kompensering.

STUMFILMSORKESTERN

Biografen Röda kvarn stämdes i början av 1920-talet av Stim för att biograforkestern spelat Sibelius musik under visningar av stumfilmsklassikern Gösta Berlings saga med Greta Garbo. Nybildade Stim, Svenska tonsättares internationella musikbyrå, inledde en offensiv för att hindra musik att spelas utan betalning till upphovsmännen. Även Operakällaren och Café Rosenbad stämdes. Stim vann de första svenska rättsfallen om kompositörernas upphovsrätt.

VIDEON

I slutet på 1970-talet stämde filmbolaget Universal Studios tekniktillverkaren Sony, som utvecklat videobandspelaren Betamax. Utrustningen kunde användas till att begå upphovsrättsbrott, ansåg flera Hollywoodjättar. 1984 slutade den flera år långa rättsprocessen med att USA:s högsta domstol kom fram till att det inte är brottsligt att spela in hela tv-program i sitt hem och själv titta på dem senare. För filmbolagen blev videokassetten snart en stor inkomstkälla. I Sverige ville Författarförbundet utreda om det gick att förbjuda den nya videotekniken.

HAMMONDORGEL

I slutet av 1930-talet förbjöd det amerikanska musikerfacket sina medlemmar att använda Hammondorglar utan särskilda tillstånd. Historien upprepades på 1980-talet då brittiska musiker krävde en total bannlysning av synthesizers eftersom de ersatte ”riktiga” instrument. Även i Sverige var motståndet mot elektroniska instrument till en början utbrett i vissa kretsar. Musikerförbundets ordförande varnade 1985 för att musik skulle bli en ”dataprodukt utan insats från spelande musiker”. Krav framfördes om straffskatt på syntar men en sådan infördes aldrig.

DISKOTEKEN

Ett av det senaste årets mest populära svenska klipp på Youtube är ett arkivinslag ur Rapport från 1979. Med löpet ”Hejda discomusiken” larmar nyhetsuppläsaren om ”dansbandsdöden” och hur dj:ar stjäl musikernas jobb. Musikerförbundet krävde en ”discoavgift” och spritstopp för restauranger som gick över från levande till inspelad musik. Protesterna ledde så småningom till att diskotek, restauranger och affärer som spelar inspelad musik offentligt fick börja betala licensavgifter.

BACK TRACK

2003 släcktes Broadway i fyra dagar när teatermusikerna protesterade mot att producenterna ville minska det lägsta tillåtna antalet musiker i musikaler från 24 till 15 och öka användningen av så kallade back tracks eller click tracks. Tekniken innebär att delar av musiken, exempelvis stråkar eller slagverk, är förinspelad och ligger lagrad i en dator. Ljudfilerna startas sedan i rätt ögonblick av kapellmästaren och förstärker liveorkestern. Strejken i New York slutade med en kompromiss: miniminivån för stora musikaler blev 18 musiker. Back track-tekniken är vanlig i Stockholms privatteatervärld, där det sällan finns fler än 10 musiker i orkesterdiket.

Källor: Copyriot, Copyswede, Magasinet Neo, Nationalencyklopedin, New York Times, Rasmus Fleischer, Statens ljud- och bildarkiv, SVT, Stim, Tidskriften Musikern, Wikipedia.