Förhandlingarna mellan Svensk biblioteksförening och Svenska förläggarföreningen har havererat. De kan inte komma överens om hur den svåra e-boksfrågan ska lösas.

Det låter som ett dåligt skämt, men det är faktiskt sant. Än en gång har kortsiktighet och framtidsskräck förvandlat nya tekniska möjligheter till ett olösligt problem.

För oss biblioteksanvändare resulterar dagens system i att vi vant oss vid meddelandet ”Max antal lån överskridet. Ditt bibliotek har tillfälligt stoppat utlåningen av e-böcker.” E-lån är nämligen svindyra för bibliotek. Ett lån kostar 20 kronor, att jämföra med en dryg krona för ett fysiskt lån.

Nu vill Förläggarföreningen tvinga biblioteken att licensiera artificiellt konstruerade ”exemplar” av e-böckerna, som bara får lånas ut till en låntagare åt gången. Det är en modell som bara kunde ha uppfunnits av någon som krampaktigt klamrar sig fast vid en svunnen, fördigital tid.

Om du vill läsa kioskvältaren Jag är Zlatan Ibrahimovic har du idag en rad alternativ. Du kan låna e-boken eller pappersboken på bibblan helt gratis. Men biblioteket betalar 15 gånger mer för e-lånet. Väljer du att köpa boken så kostar den 88 kronor i storpocket hos den största nätbokhandeln. Som e-bok kostar den 145 kronor.

Varför är då e-böckerna så dyra? Är distributionskostnaderna högre? Nej, tvärtom.

Är efterfrågan så stor att man kan ta ut vilka priser som helst? Nej, ifjol stod e-böcker för bara någon promille av den svenska bokhandeln. Det kan jämföras med att den stora amerikanska nätbokhandeln Amazon.com sålt fler e-böcker än fysiska böcker sedan ett år tillbaka. Och Förläggarföreningens vd sade senast här om dagen till Göteborgs-Posten att förlagen ”vill etablera en större kommersiell marknad”.

Då kan man förstås välja att utmåla biblioteken som det stora hotet. E-lån är både bekvämt och gratis, det verkar farligt, och det är lätt att hitta på snillrika sätt att begränsa den. Men det är en bakvänd tanke när själva syftet med biblioteken är att tillgängliggöra litteratur för medborgarna.

Istället borde man rimligen leta sätt att göra köpta e-böcker mer attraktiva. Idag liknar de nämligen i allt väsentligt lån. Man kan inte sälja dem vidare, man kan inte låna ut dem och byter man läs-app så förlorar man i många fall sitt inköpta bibliotek. Varför inte tänka i termer av rimliga priser och skärpt kundfokus om man verkligen vill få oss att köpa e-böcker?

Risken är uppenbar att förläggarna är i färd med att förstöra förutsättningarna för sin egen branschs överlevnad. E-boken konkurrerar ju inte bara med den fysiska boken. I dagens uppkopplade värld konkurrerar den med Wordfeud, Angry Birds och all fantastisk gratisläsning på nätet.

Att ha en bra e-bok i mobilen är ljuvligt när man väntar på bussen eller sitter på pendeltåget. Men om valet står mellan 145 kronor för en e-bok, en dollar för ett underhållande spel eller noll kronor för galna Youtubefilmer och fascinerande New Yorker-reportage så ter sig e-boken inte särskilt prisvärd.

Där har vi det bakåtsträvarna verkligen borde oroa sig för: Nya mönster för mediekonsumtion växer fram precis just nu, i busskurer, på pendeltåg, på skolgårdar och i baksäten på bilsemestrar. De kommer inte att vänta på att Förläggarföreningen ska släppa sargen.