- Det var oväntat för oss på förlaget, hon var i full verksamhet och vi skulle ha träffats i tisdags för att diskutera pocketutgivning av hennes tidigare böcker, berättar hennes förläggare Hans Isaksson på Bonniers.
Redan från den mogna debuten 1984 med I ett annat land, stod det klart att Mare Kandre var ett litterärt stjärnskott med ett eget språk och en egen värld i sina stundtals gotiskt präglade skildringar av unga flickors invigning i vuxenlivet. Född i Södertälje 1962, studerade hon konst i London 1979–80, deltog i konstutställningar och spelade dessutom in skivor med lyrik och sång.
Hon hann skriva elva böcker och utvecklade hela tiden olika litterära vägar. Hennes verk kommer att bli bestående, är Hans Isakssons övertygelse.
– Hon var en författare som levde för sitt skrivande och skrev snabbare än vi hann med att ge ut. Hon hade åtskilligt kvar att skriva.

Den starka uppväxtskildringen Aliide, Aliide (1991) hör till dem han sätter främst. Mare Kandre hade också en munter sida, som i den dräpande Freudsatiren Quinnan och Dr Dreuf (1994) där hon anlägger ett feministiskt perspektiv. Hennes sist utgivna roman Xavier (2002), är en stark och tät berättelse om längtan efter kärlek.
”... en parabel över människans valångest. /.../ en helt övertygande roman, som formligen strålar av Mare Kandres omisskännliga lys- och suggestionskraft: stilistiskt och idémässigt”, tyckte Magnus Eriksson i SvD.
– Mare Kandre var skygg och tillbakadragen, men när vi träffades hade vi roligt. Hon var en drastisk, humoristisk person som fällde bitande kommentarer om det som hände i världen. Vi skrattade mycket, säger Hans Isaksson.

Mare Kandre bildade också tillsammans med Olle Schedin medlem bandet The Global Infantilists. De gav ut två skivor, 1982 och 1983.

Mare Kandres närmaste är en elvaårig son, föräldrarna och brodern.