Sponsrade kulturinstitutioner kan bli en vanligare syn med den borgerliga regeringen. ”Det blir allt viktigare för näringslivet med ett vitalt kulturliv. Det lockar arbetskraft till en region och skapar utbildade och reflekterande konsumenter”, säger Emma Stenström, vd för nätverket Kultur och näringsliv.
I dag är det betydligt lättare för företag att göra skatteavdrag när de sponsrar idrottsevenemang än om de ger pengarna till kulturverksamhet. Skattelagstiftningen kräver motprestationer som är direkt kopplade till verksamheten för att avdrag ska godkännas. I praktiken innebär det oftast att företagets namn exponeras, exempelvis på sargen i en hockeyrink.
– Det är svårt att tänka sig en scen med varumärken, ingen kan dansa Svansjön om det står H&M på trikåerna. Vi menar att avdrag för sponsring ska tillåtas utan att det finns en direkt koppling, det kanske räcker med ett varumärke i programbladet, säger Cecilia Wikström, kulturpolitiker för folkpartiet.
De fyra borgerliga partierna vill nu ändra lagen så att all kultursponsring blir avdragsgill. Hur fort det kommer att gå är oklart, men enligt Wikström kommer frågan ”inte att dras i långbänk”.
– Vi är överens om att det ska ändras, om det sker vid årsskiftet eller kanske halvårsskiftet kan jag inte svara på än, säger Kent Olsson, kulturpolitisk talesman för moderaterna.
Politikerna hoppas att förenklade regler ska öka intresset bland företag att ge pengar till kulturlivet.
SvD har talat med sponsringsansvariga på tio stora svenska företag. Alla välkomnar förändringen – men ingen tror att det kommer att gör dem mer benägna att sponsra kulturevenemang.
– Vår sponsring styrs inte av skattelagstiftningen, utan av hur vi känner att vi vill profilera oss. Jag kan inte spontant se att en förändring skulle påverka oss, säger Staffan Ternby på Astra Zeneca, Folkoperans huvudsponsor.
På samma sätt resonerar ABB, Nordea, Saab, Stora Enso och Volvo. Företag som inte ägnar sig åt kultursponsring, som Eniro, Fritidsresor och Shell, kommer inte att börja med det när det blir avdragsgillt.
– Vi ger stöd till exempelvis missbruksvård och idrottsrörelsen, men ingen kultursponsring eftersom det inte finns någon direkt koppling till vår verksamhet, säger Christer Baldhagen på Länsförsäkringar.
Emma Stenström, forskare vid Handelshögskolan och vd för nätverket Kultur och näringsliv, tror ändå att avdragsrätt för kultursponsring är en stark symbolisk fråga som kan göra det enklare för näringslivet att engagera sig i kultursfären.
– För en del företag saknar det betydelse, men för många små och medelstora företag spelar beloppet en stor roll och de påverkas av avdragsrätten, säger hon.
Emma Stenström varnar samtidigt för en övertro på att ökad sponsring ska rädda underfinansierade kulturinstitutioner. Hon påpekar också att förbättrade avdragsmöjligheter innebär minskade skatteintäkter för staten.
– Den stora frågan när avdragsrätten ökas är att man ser till att pengarna som förloras inte tas från kulturen.
Men sponsring ska inte till någon del ersätta de statliga medlen, försäkrar samtliga borgerliga partier.
– Vi ser inte att de statliga anslagen ska minskas, sponsringen ska snarare ses som grädden på moset, säger Kent Olsson, (m).
Den borgerliga regeringen kan även komma att införa avdragsrätt för konstinköp. I dag finns det möjlighet att göra avdrag för företag som köper in designade möbler, men inte när de köper konst.
– Avdragsrätt för konst vill jag införa tidigt. Kan man ändra avdragsreglerna till att också gälla för inköp av konst av nu levande konstnärer kommer efterfrågan på konst att öka, säger Gunilla Tjernberg, kristdemokraternas kulturpolitiska taleskvinna.
