Är de somaliska föreningarna i Stockholm jämställda? Är kurderna goda demokrater? Och vilken syn har de svenskiranska organisationerna på hemlandets religiösa styre?
Sedan förra veckan ska kultur- och invandrarföreningar i Stockholm bedömas på ett nytt sätt om de ska få stöd av Stockholms stad.
Det är konsekvensen av sommarens starka kritik mot att den regimvänliga Eritreafestivalen fick kommunalt stöd, totalt 210 000 kronor under fyra år. ”Det får aldrig mer hända igen”, sa kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt, när beslutet om nya rutiner på Kulturförvaltningen klubbades förra veckan.
I praktiken införs nu krav att föreningar för att få bidrag bör främja fyra faktorer: integration, demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Samtidigt är det oklart hur kulturförvaltningen ska använda den nya normen.
– Vi har hamnat i ett läge där det finns en risk att kulturförvaltningen politiseras, varnar Bo Andér, chef för avdelningen för kultur- och integrationsstöd.
Den 17 november beslutade kulturnämnden att inrätta ”kontroller av stödsökande organisationers värdegrund”. Kulturförvaltningen ska nu skyndsamt skapa ett system som slår larm när det behövs en särskild bedömning. Men förvaltningen tror sig inte på egen hand kunna analysera utländska regimer som olika föreningar i Stockholm kan ”relatera till”. På tisdagen bad man därför om extern hjälp.
”Vilken typ av koppling till regimer i hemländerna kan dessa föreningar ha?” skriver förvaltningen i ett mejl till Utrikespolitiska institutet, Amnesty, Sida och Forum syd. Mejlet rymmer en lista på 19 föreningar som associeras till länder med odemokratiska rörelser eller regimer. Åtgärden är unik och förvaltningen ber om svar före 4 december.
I förslaget till nya rutiner skriver kulturdirektör Berit Svedberg att politiska programinslag i kulturfestivaler oftast är naturligt och helt acceptabelt, men att man nu behöver en metod för att se kopplingar till repressiva regimer. Så länge föreningarna följt svensk lag, har de aldrig tidigare nekats stöd på grund av värdegrund eller åsikter om demokrati.
Just nu ligger ett 80-tal bidragsansökningar från invandrarföreningar för bedömning. Svensk förvaltningsprincip förutsätter likabehandling, och därför har kulturförvaltningen gjort ett allmänt urval efter geografier där man tror att det kan finnas svagare stöd för demokrati.
– Vi hoppas att organisationer som Amnesty och Utrikespolitiska institutet kan ge förvaltningen vägledning, säger Bo Andér.
Den plötsliga skärpningen av kraven för föreningsbidrag är en följd av en extern rapport om stödet till Eritreafestivalen. Rapporten blev klar för drygt tre veckor sedan och klarlägger att Eritreas informationsministerium fanns representerat bland de 10 000 besökare som kom till Eggeby gård mellan Tensta och Husby i månadsskiftet juli-augusti i år. Arrangörerna, som menar sig ha världens största exil-eritreanska festival, ger enligt rapporten regimen sitt stöd såväl i åsikter som med pengar. Handläggarna vid kulturförvaltningen hade i fjol anslagit 50 000 kronor till festivalen och fick i somras mycket stark kritik av kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt.
– Jag har jobbat med biståndsfrågor i hela mitt liv, och i vissa geografier vet alla att det finns problem. Vi vet också att det finns föreningar som förtrycker sina landsmän i Sverige. Det är bra att Kulturförvaltningen informerar sig, men det är för tidigt att säga vilket sätt som är rätt, säger Madeleine Sjöstedt.
