På 1950-talet spreds ett rykte att en fonografcylinder med Jenny Linds röst hade upphittats i Montevideo. Ett typiskt falsarium eftersom sångerskan gick ur tiden medan Thomas Edison ännu letade efter finansiärer till sin utvecklade modell med avtagbara vaxcylindrar. Före 1887/88 kunde man nämligen bara spela in på blyfolie svept kring en räfflad metallcylinder, som satt fast i apparaten. Och att den mytomspunna skulle ha överantvardat sina dyra och åldriga stämband till en så kuriös leksak måste tyvärr klassas som kvalificerat önsketänkande.

Men den ryktbara Strindberg-cylindern var spelbar ännu på 40-talet; likaså existerade ljudspåren av 1890-talets operastjärnor - Adéle Almati, Axel Sellergren, Carl August Söderman med flera - innan några flyttgubbar i början av 50-talet brutalt ställde en tung byrå ovanpå författaren Alfred Rundbergs tvättkorg med föräldrarnas vaxcylindrar.
Fast även bortglömd i sin pappburk lever en cylinder på nåder. Mögelsvampar tar sig in överallt och de är galna i ”spårämnen”,
om uttrycket tillåts om det vax i vilket ljudvågorna är ristade. Och skulle den fortfarande vara spelbar, är det inte givet att innehållet överensstämmer med påskriften, eller att avspelningshastigheten är den rätta. Blott en liten justering krävdes exempelvis för att beröva eftervärlden det enda bevarade provet på Sigge Wulffs röst och utvidga antalet kända kopior av mediesångaren August Svenssons dito.

Kort sagt är det hög tid att inventera, systematisera och digitalisera våra äldsta ljudrelikter, vars unika sätt att berätta lyfter även det mest privata till kulturbärarnivå. Symptomatiskt har Hornbostelsamlingens 15 000 cylindrar i Berlin förts upp på världsarvslistan.
Tack vare medel från Riksbankens jubileumsfond kunde Statens ljud- och bildarkiv tillsammans med Svenskt visarkiv och Grammofonarkivet vid Sveriges Radios förvaltning med stolthet visa resultatet sitt samarbete inkluderande 30 månaders slitgöra med överspelningar och digital efterputs (tänk bara att fylla sin dag med att ta bort 700,
800 knäppar för hand!), inviga en ny hemsida och utnämna just denna dag till ”Fonografens dag”.
På www.ljudochbildarkivet.se ligger inte bara förteckningar över 4 131 arkiverade cylindrar. 729 av de mest intressanta finns dessutom tillgängliga på nätet, både i tvättat och otvättat skick.

Det var fullsatt i biblioteket på Karlavägen 100 när projektet slutredovisades. Undra på att projektledaren Märta Ramsten, inventeraren och doktoranden Mathias Boström, överförarna Harriet Lundberg och Mikael Uveskog, arkivmästaren P-O Svärd och webbdesignaren Åke Nyke såg så nöjda ut.

Carl-Gunnar Åhlén