Foto: RESPEKTIVE HEMSIDA
Att kalla den lilla flygplatsen mellan Kramfors och Sollefteå för High Coast Airport var inget skämt, utan ett förslag från kommunledningarna i de bägge Ådalskommunerna. För att fälla det behövdes ingen språklag, det klarade invånarna själva. Efter en omröstning fick kommunerna krypa till korset.
Men Stockholms stad frågade aldrig, utan döpte om sitt näringslivskontor till Stockholm Business Region, turistkontoret till Stockholm Visitors Board och kallar stan för The capital of Scandinavia. I somras dök det dunkla Stockholm Entertainment District upp, namnet på ett nytt område som ska byggas kring Globen. Och nu ligger två JO-anmälningar mot staden för brott mot språklagen.
Den halvårsgamla lagen säger att svenska ska kunna användas inom alla samhällsområden. Den säger inget om språkförfall i allmänhet, utan riktar in sig på offentliga samhällsområden där alla ska kunna klara sig med svenska.
Men trots att irritationen över anglicismer förefaller vara minst lika stor som förtjusningen hos dem som hittar på sådant som human resources (personalavdelning), kognitiv councellor (oklar yrkesbeteckning), walkingskor för urban outdoor (promenadskor) och oackompanjerade minderåriga (ensamma barn), har språklagen hittills bara lett till sex anmälningar: två gäller just Stockholms stads engelska kontorsnamn, två gäller regeringens engelska e-postadresser, en att Luftfartsverket ändrar svenska flygplatsnamn till airport och en gäller Kristianstads kommun som profilerar sig med Spirit of Food.
Språkrådet är den myndighet som ska följa hur språklagen tillämpas.
–Det är inte så lätt att tolka lagen. Exempelvis är det besvärligt att veta vad som gäller inom högre utbildning och forskning där naturligtvis mycket skrivs på engelska. Under de senaste tio åren har andelen utländska studenter tredubblats. Så det är naturligt att undervisning måste ske på engelska också, säger Lena Ekberg, chef för Språkrådet, och hänvisar till JO som också menar att det kan behövas speciella förordningar för olika områden, som komplement till lagen.
–Vi har haft seminarier om språklagen under hösten. Myndigheterna har många frågor, exempelvis om all information och alla webbsidor måste vara på svenska. Och ja, enligt lagen är det så.
Utöver de sex anmälningar som är under behandling finns en sjunde där JO redan fattat beslut. Den gjordes innan lagen trädde i kraft, men fällningen skedde efter. Det är forskningsrådet Formas som fått pisk för att de krävt att ansökningar om forskningsmedel ska vara skrivna på engelska.
Flera av anmälningarna har gjorts av nätverket Språkförsvaret, vars främsta uppgift är opinionsbildning kring tre huvudfrågor: försvar för svenska språket, mångspråkighet (fler språk utöver engelska) och mellannordisk förståelse. En av dess talesmän är Per-Åke Lindblom.
–Vi skriver brev, insändare, skapar debatt. Och vi anmäler för att pröva lagen. Nyligen har vi skrivit till Sveriges Lantbruksuniversitet som kräver att ansökningar skrivs på engelska. Om de inte ändrar det, så kan det bli en JO-anmälning till.
En av anmälningarna kommer från språkvårdaren och SvD-medarbetaren, professorn i nordiska språk vid Stockholms universitet, Olle Josephson. Hans anmälan gäller regeringens engelska e-postadresser (exempelvis @education.ministry.se).
–Det är en skitsak med stort symbolvärde. Om vi har en språklag som säger att svenska är vårt officiella huvudspråk, så måste man kunna nå den svenska regeringen på svenska. Om regeringen inte är beredd att göra något åt det, så är det en skenlag, säger han, övertygad om att han kommer att få rätt.
