Några Wikipediamissar som givit eko: Hillary Clinton fick höra att hon var klassens talare på sin examensdag. Wrestlingproffset Chris Benoits fru påstods vara död. Kort därpå var hon det, dödad av maken. Encyclopædia Britannica jämför Wikipedia med en offentlig toalett. Tv-komikern Stephen Colbert ber tittarna lägga in falska uppgifter, vilket de gör. Tidskriften The New Yorker lät lura sig i en mejlintervju och USA:s vicepresident Joe Bidens medarbetare har ändrat i texter som andats kritik mot Biden.
Foto: AP
Oskyldiga blev utpekade
När Wikipedia har fel kan människor hamna i kläm. John Seigenthaler, grundare av USA Today, blev vansinnig när han upptäckte att han enligt uppslagsverket misstänktes ha varit inblandad i mordet på John F Kennedy. Hillary Clinton har fått höra missuppfattningen att hon var klassens talare på sin examensdag. Värre drabbades historikern Taner Akçam, som blev stoppad när han skulle resa in i Kanada och tulltjänstemännen läste på Wikipedia att han var terrorist.
Populärkulturen spelar spratt
Wikipedia har självfallet gjort avtryck i populärkulturen. I amerikanska The Office hyllas sajten av karaktären Michael Scott för att ”vem som helst kan skriva vad de vill om vilket ämne som helst, så man vet att man får bästa möjliga information”. Tv-komikern Stephen Colbert har gjort till vana att be sina tittare att lägga in felaktigheter på Wikipedia. ”Skriv att antalet elefanter i världen har tredubblats” säger Colbert, och tittarna lyder.
Påhittad källa lurade medier
När väl ansedda The New Yorker publicerade en artikel om Wikipedia valde tidningen att mejlintervjua Essjay, en aktiv användare som beskrev sig som universitetsprofessor i teologi. Snart kom det dock fram att Essjay hade ljugit. I själva verket var han 24 år och saknade högre utbildning. Fallet har blivit en populär anekdot bland kritiker som betraktar anonymiteten på Wikipedia som ett problem.
Jämnbördig med encyklopedi
Den mest uppmärksammade granskningen av Wikipedias pålitlighet är en studie som gjordes år 2005 av vetenskapstidskriften Nature. Tidskriften faktagranskade artiklar i Wikipedia och Encyclopædia Britannica, och fann dem i princip lika korrekta. Efter publiceringen gick Britannicas ledning ut och kritiserade både Nature och Wikipedia. Redaktören Robert McHenry jämförde Wikipedia med en offentlig toalett: ”du vet inte vem som har varit där före dig”.
Lögnen blev sanning
Det liknade en billig deckare: i juni 2007 skrev en anonym användare in i wrestlingproffset Chris Benoits Wikipedia-artikel att dennes fru hade avlidit. Fjorton timmar senare hittades Benoit, hustrun och parets son döda. Men vad som tycktes som en seriemördares sjuka gimmick visade sig vara en ren slump. Personen som skrev artikeln hittades av polisen och avfärdades från misstankar om inblandning. Det var Benoit som hade dödat frun, sonen och sig själv.
Redigerade sin egen biografi
USA:s vicepresident Joe Biden gjorde bort sig redan under sin presidentkampanj 1987 då han plagierade den brittiske ledaren för brittiska Labour, Neil Kinnock, i ett tal. Bidens tjänstemän har sedan i mitten av 2000-talet ägnat sig åt att ändra på flera saker i texterna om Joe Biden på Wikipedia. De tonade ner Kinnock-skandalen genom att ta bort orden ”misslyckades med att försvara sig mot plagieringsbeskyllningarna” och tog bort en annan plagieringsskandal från 1996. En annan medarbetare ändrade en artikel om den palestinska islamistiska rörelsen Hamas och plockade bort två stycken om dess sociala välfärdsprogram vilket vinklade informationen ännu mer mot terroraktionerna.
