Det har skett både framsteg och bakslag för jämställdheten. Det konstaterar Svensk teaterunion i rapporten ”På spaning efter jämställdhet del 2” som släpptes igår. Siffrorna bygger på 723 produktioner som hade premiär eller nypremiär under 2008 och omfattar teater, dans, musikteater, nycirkus, dockteater, mim med mera. Resultatet har jämförts med motsvarande statistik från 2007.
–Jag blev chockad när det gäller könsfördelningen inom musikteater när jag gjorde den första rapporten. Men den stora förklaringen är att det finns mycket gammal repertoar som ligger kvar, som Mozart och andra som spelas väldigt flitigt, säger Ann Sofie Nilsson, redaktör för rapporten.
Inom musikteatern stärktes männens dominans ytterligare under 2008 i nästan alla yrkes kategorier. De kvinnliga kompositörerna minskade från nio till fyra medan de manliga ökade från 77 till 86 stycken. Antalet kvinnliga dirigenter minskade från fyra till två medan antalet män ökade från 46 till 50.
En av dem som tidigare arbetade inom musikteatern är Kerstin Nerbe. Hon var chefsdirigent och musikalisk ledare på Folkoperan fram till pensionen 2008. När hon började var hon ensam kvinnlig dirigent, och nu säger hon att ”det finns massor med kvinnliga körledare och orkesterledare på amatörnivå, men nästan ingen bland de professionella”.
–Som dirigent blir man hela tiden bedömd, man är så utsatt och synlig. Det är många kvinnor som inte klarar av det, men det finns inget som säger att kvinnor i gemen inte gör det. Dirigentutbildningen på Kungliga Musikhögskolan har flera kvinnor i början av sin utbildning, men vid examen finns det inte många kvar, säger hon och fortsätter:
–Dirigentyrket är inte uppskattat i Sverige. Man ger inte unga, inhemska dirigenter en chans. Istället tar man in utländska dirigenter för att besätta prestigefyllda platser.
Svensk teaterunion har parallellt med den nämnda rapporten tagit fram specifika siffror för könsfördelningen mellan män och kvinnor i chefspositioner för 2009 och kan där konstatera att utvecklingen har varit positiv. På 34 nationella teatrar, stadsteatrar och region- och länsteatrar fanns sammanlagt 38 chefer, varav hälften var kvinnor och hälften män. 2007 var det 10 kvinnor och 23 män.
Ann Sofie Nilsson tror att det faktum att Teaterförbundet och Svensk scenkonst utbildningssatsningar på kvinnliga chefer är en av orsakerna till framgången, och att det ökade antalet kvinnor i maktpositionerna på teatrarna kan sätta fart på den övriga utvecklingen.
Samtidigt fortsätter utbildningarna i jämställdhet.
–Det är ett träget arbete att nå resultat, precis som våra utbildningar gjorde. Det är bara att fortsätta det arbetet. Ingenting går av sig självt utan där måste man ta i lite grann, säger Ingrid Dahlberg, ordförande för Svensk scenkonst.
