- På 60-talet ungefär en gång då vi var i Nedermossen och harvade så vilade vi middag, och så vart det ett herrans åskväder. Och så slog det ner, och Kurt var liten då. För var gång det smällde så: "Pappa, pappa", sa han och tog mig i ryggen,och jag sa: "Nå, var inte rädd, inte är det sagt det slår (ner) här." Och vi hade ju bara hästar den tiden också. Och hästarna sprang iväg (*1) för oss också. Så tänkte jag: "Månne(*2 ) de for hem, men de stannade nog då de kom till bron och... "Så vi fick fast dem och sedan spände (*3) för kärran, och så kom vi hem också. Jo, det var värsta åskvädret jag har varit med om där. Den där Toivonen körde hö en bit ifrån, och hans häst ramlade på knä (*4) ju då, då han lade av hölasset bredvid höladan också. Samma gång (*5) slog det ner i Stjärnliden och förstörde (*6) bastun, och elmätaren (*7) flög från (*8) väggen också, så det var nog värsta åskvädret jag har varit med om och... Det var inte så (*9) långt från Stjärnliden, en knapp kilometer därifrån (*10) där vi var.
- Jo, sedan har det inte varit något vi-... inte å-... har det åskat på flera somrar nu inte?
- Nej, men för två år sedan så åskade det ju, och slog ner så att Bengts alla kor låg döda på morgonen.
- Jo, jag minns det där.
- Men det var redan på kvällen, åttatiden, men de förstod inte alls att gå och titta (*11) till fähuset (*12) nå mer då inte.

*1 Eg. for.
*2 Eg. vet jag.
*3 Eg. lade.
*4 Eg. var på knäna.
*5 Eg. samma gången.
*6 Eg. störde sönder.
*7 Eg. elektriskmätaren.
*8 Eg. av.
*9 Eg. något.
*10 Eg dädan.
*11 Eg. skåda.
*12 Eg. nöthuset.

(Från Sofi, Dialekt- och Folkminnesenheten, Uppsala)