Det enda som är säkert med ­Lukas Moodysson är att man aldrig vet var man har honom. Han blev sekelskiftets golden boy med succéer som Fucking Åmål och Tillsammans, men de senaste åren har han fått biografägarna att gråta med smala, experimentella filmer som Ett hål i mitt hjärta och Container.

Inspelningen av Mammut är i full gång och när Moodysson & co möter pressen vill de inte berätta speciellt mycket om handlingen, men med 70 miljoner kronor i budget måste ju i alla fall finansiärerna tro på filmens potential. Sätter det press på regissören och manusförfattaren?

–Det spelar ingen roll om budgeten är stor eller liten, det saknas alltid pengar ändå. För mig gör det ingen större skillnad, ­säger Lukas Moodysson.

Informationen om Mammut är knapphändig, det är så han vill ha det. Får publiken reda på för mycket innan minskar spänningen. Själv tröttnar Lukas Moodysson på filmer redan efter att ha sett trailern. Men så mycket har avslöjats att Mammut handlar om New York-paret Leo och Ellen (Gael García Bernal och Michelle Williams) som lever ett framgångsrikt liv i New York med dottern Jackie och den filippinska barnflickan Gloria. Under en resa till Thailand får it-entreprenören Leo ett sug efter att förändra sitt liv och den processen påverkar alla runt honom. Globalisering, turism och människans sätt att hantera världen verkar vara teman Moodysson ­tagit fasta på.

–Och familjen, vad en familj är. Jag är intresserad av barnen, hur vuxna behandlar dem. Och längtan, att sakna, säger han.

Det är ett avslappnat gäng som har samlats framför kameror och reporterblock. Gael García Bernal lever upp till sitt rykte som sammetsögd spjuver och berättar anekdoter om hur han och ­Moodys­son gick vilse i Reykjavik i jakten på ett kafé när de möttes för att diskutera projektet första gången.

Michelle Williams blev Oscars­nominerad för sin roll i Brokeback Mountain men lyser upp mest när hon får avslöja sitt svenska påbrå, hon heter Ingrid i andranamn.

Åttaåriga Sophie Nyweide pratar hellre om att åka snowboard än om rollen som Jackie men ­ägnar större delen av tiden åt att klottra på ett papper. När Marife Necesito berättar om regissörens stora hjärta på smattrande filipinodialekt är det inte helt lätt att uppfatta vad som sägs, men det känns ändå som ett kvitto på vad Lukas Moodysson ser som sin största tillgång – rolltillsättning.

–Jag är bra på att skriva manus och bra på att välja ut skådespelare, men sämre på att regissera, säger han.

Ensemblen poängterar gång på gång att bara halva filmen är gjord, det är för tidigt att uttala sig om slutresultatet. Under hösten spelade man in i Asien, nu väntar en månads jobb i Troll­hättan och under februari avslutas inspelningen i New York. ­Michelle Williams har precis anslutit till truppen och är både förvånad och förtjust över inspelningstempot.

–Vi jobbar åtta, tio timmar om dagen, så är det inte alls i USA. Där är det 18 timmar sex dagar i veckan, det tär verkligen på stämningen, säger hon.

–När de sa att jag var tvungen att gå upp klockan åtta trodde jag de skämtade, det brukar ju alltid vara klockan sex, säger Gael García Bernal.

Lukas Moodysson ler ganska förnöjt. Det var ett tag sedan man såg honom göra det i sådana här sammanhang, han tvingades försvara både Ett hål i mitt hjärta och Container ganska hårdnackat.

Beskedet att han skulle göra en internationell film efter de två var oväntat för omvärlden, men Moodyssons ständige producent och parhäst Lars Jönsson säger att de två har funderat på det i flera år. Mammut är ett sätt att nå ut i världen utan att behöva ställa upp på Hollywoods villkor. Det har inte saknats anbud, låter duon förstå.

–Men för mig handlar det aldrig om strategi. Jag är så privilegierad att jag kan göra inte exakt, men nästan, vilket projekt som helst. Det är skönt att kunna gå från något konstigt litet som Container till det här, säger Lukas Moodysson.