Betyg: 1 av 6

Madonna har ett komplicerat förhållande till filmen. Shanghai surprise mot första maken Sean Penn blev en katastrof, likaså Swept away med make nummer två, Guy Ritchie, vid rodret. Å andra sidan var hon utmärkt i Susan var är du? och som klippt och skuren för rollen i Evita. Nu går hon två steg längre och regisserar en film där hon inte själv är med.

Jag föreställer mig att hon skildrar sin egen tid som uppåtsträvande artist i New York men har placerat den i London i nutid. Tyvärr är närvarokänslan lika med noll. Eftersom filmen utspelar sig i ett bostadshus, kunde den försiggå var som helst. Nåväl, här bor en okänd ukrainsk rocksångare som ser ut som en dålig imitation av Borat och som livnär sig på sm-sex, en arbetslös balettdansös med underbart vacker kropp som försörjer sig på att uppträda på strippklubb och ett apoteksbiträde, som drömmer om att hjälpa barnen i Afrika. Liksom balettdansösen medverkar hon också i olika sexföreställningar som rocksångaren arrangerar. I huset bor även en blind poet, vars fina dikter bara förstås av rocksångaren. Alla ska väl ses som olika sidor av Madonna själv: sångare, dansare, kinky sex-diggare, Afrikaengagerad och lite själfull.

Filmens platta budskap - att det är värt att förnedra sig, åtminstone lite, för att uppnå det man vill - motsvaras av det usla skådespeleriet, de yxiga replikerna, det dåliga fotot och den fula makeupen.

Kunde inte Madonna, som är så proffsig när det gäller sina egna uppträdanden, skaffat sig några bra rådgivare inför sin regidebut?