Betyg: 5 av 6

Filmens engelska titel – inklusive det viktiga och i svenska översättningen bortfallna ”The” – är ett oklanderligt val till denna sällsamma historia.

Uttrycket ingår i formeln för vad som definierar ett mästerligt trolleritrick; först The Pledge, Utfästelsen, när ett ordinärt föremål presenteras och man förklarar att något extraordinärt kommer att ske med det, sedan The Turn, Vändningen, när det extraordinära inträffar och till sist The Prestige, (här) Definitionen, när allt återställs till utgångspunkten och publiken susar till av fantastisk förvirring.

Att Christopher Nolan själv är en extraordinär regissör vet de som har sett och beundrat hans filmer, exempelvis Memento och Batman Begins, att han både kan fantisera och förvirra är inte heller någon nyhet.

Därför är det mycket passande att han har tagit sig an denna filmatisering av Christopher Priests roman Skenverk, en praktfullt bisarr blandning av gammeldags melodram och pusselmysterium i senviktoriansk London-miljö (man verkar ha stortrivts med att skapa tidsfärg och atmosfär).

I centrum står två unga män, Robert och Alfred, båda med passion för trolleri, båda till en början goda vänner. När ett trick går fel med dödlig utgång så uppstår en bitter fejd de två emellan och diaboliska akter vidtar.

I ett aningen komplicerat handlingsförlopp i tre plan kastas vi sedan mellan olika svindlande scener, bland annat innefattande dubbelgångare, metafysik, brusten kärlek samt ett antal tillfällen av ond, bråd död.

Att det blir lite för mycket av det goda är som det ska vara i genren, som är ren grand guignol. Jackman och Bale är njutbara som de besatta rivalerna och Caine fin som sansad trolleriexpert, med god hjälp av bland andra Scarlett Johansson som korsetterad trolleriassistent och David Bowie som Nikola Tesla, han med generatorerna, filmens ende verklige karaktär och kanske den mest bisarre av dem alla.