Betyg: 2 av 6

Tanken här är att vi inom en snar framtid kan spela online-spel som inte är simulerade. Via sofistikerade implantat och/eller modifierade celler som tar över verksamheten i hjärnan (är en smula osäker på detaljerna, min uppmärksamhet vandrade iväg under genomgången) kan uppkopplade spelare kontrollera och manipulera livs levande människor.

I den litet mer beskedliga varianten Society står betalda skådespelare mest och hånglar med varandra utan särskilt mycket kläder på sig; det brutala Slayer är en sorts gladiatorspel för dödsdömda fångar där den, som mot all förmodan klarar sig levande igenom en väldig massa omgångar, till slut vinner sin frihet.

Viktiga Saker står på spel! En ondskefull miljardär strävar efter att förslava en hel värld. Hoppet står till en orakad gladiator, vars handlingar styrs av en störig tonåring. Mediefilosofi är dock inte regissörernas starka kostym; Gamer lyckas inte simulera något övertygande intresse för de egna idéerna. De sitter där som kladdigt smink på många och långa övningar i extremt ordinär actionunderhållning.