Mamma mia! har lockat tillbaka en äldre publik till biograferna och i fem veckor har fem svenska filmer legat på biografernas tio-i-topp lista. Mitt i krisrapporterna om biodöden ser det onekligen ut som att något har hänt. Särskilt med de annars så ofta nedsablade svenska titlarna.

– Höstens siffror ljuger inte. Det är helt klart att de svenska filmerna har gått hem hos publiken, säger Björn Gregfelt vd på Filmägarnas kontrollbyrå, som gör mätningarna.

De som har gått hem är riddarfilmen Arn - vid rikets slut, komedin Patrik 1,5, dramat Maria Larssons eviga ögonblick, komedin Rallybrudar, tecknade Mamma Mu och Lilla spöket Laban och skräckisen Låt den rätte komma in. I oktober-november förra året låg endast två svenska filmer på biotoppen en gång, därefter ingen i tre veckor och sedan en ynka film. Det var också ett riktigt uselt år, vanligtvis har svensk film en relativt stor del av marknaden, cirka 20 procent.

Höstens filmer bjuder dessutom på ett brett spektrum. Det finns något för varje kategori, anser Björn Gregfelt. En av de största publikdragarna har varit ”svenska” Mamma mia!. Den har setts av 1,8 miljoner svenskar sedan premiären i somras och lockat tillbaka den litet äldre publiken som slutat gå på bio. I Storbritannien har Mamma mia! redan gått om Titanic. Och det är den på väg att göra även i Sverige. Här sågs Titanic av två miljoner besökare.

Man skulle kunna tro att människor sparar in på biobesöken när den ekonomiska krisen slår till. Men så är det inte. Folk går på bio ändå - ja, kanske ännu mer. Den senaste undersökningen som gjorts om förhållandet mellan biobesök och ekonomisk kris visar att människor sist av allt drar in på biobesöken när pengarna tryter.

– Helt avgörande är om det går bra filmer på repertoaren eller inte. Vid it-kraschen gick folk på bio som aldrig förr för att se Sagan om ringen filmerna. Och nu är det framförallt Mamma Mia! och Quantom of solace som drar publik, berättar Thomas Bryntesson, statistikansvarig på Filminstitutet.

Men det handlar också om kvaliteten på filmerna. Höstens filmer har överlag fått bra kritik.

Charlotta Denward, produktionschef på Filminstitutet är den som står bakom Filminstitutets satsning på att ge färre filmer mer pengar istället för att som tidigare pytsa ut mindre skvättar till så många som möjligt. En strategi, som trots mycket kritik, nu tycks bära frukt.

Det är enastående roligt att det går så bra för svensk film, tycker hon. Det svaga första halvåret har kompenserats av ett oerhört starkt andra halvår.

– Svensk film har fått tillbaka självförtroendet. Det märks bland annat på svensk films närvaro på festivaler världen över men även på att tre svenska filmer, Maria Larsson eviga ögonblick, Patrik 1,5 och Låt den rätte komma in, fått amerikansk distribution.

– Det tyder på att det inte bara handlar om nya stjärnskott utan även om dem som varit med ett tag som Jan Troell, Ella Lemhagen och Tomas Alfredson, som alla är enastående duktiga. Det här visar också att vi har starka manusförfattare och producenter tycker Charlotta Denward.

Svenska Dagbladets filmkritiker Malena Janson är inte lika imponerad.

– Att de svenska filmerna hamnar på topplistan beror på att det inte finns några stora amerikanska filmer som konkurrerar med dem just nu. De kommer på våren inför Oscarsgalan, slår hon fast.

– Jag kan inte se någon riktig vändning för svensk film ännu. Höstens bästa svenska filmer är gjorda av regissörer som alltid gör bra filmer som Troell, Lemhagen och Alfredson.

Småbarnsfilmer som Lilla spöket Laban och Mamma Mu och dokumentären har alltid haft en stark ställning och varit bra i många år. Men vart har barnfilmen tagit vägen? frågar hon retoriskt

Men de flesta vi talat med anser ändå att framtiden ser lovande ut. Bland de yngre talanger som har en ny film på gång återfinns Hip hipp hora-regissören Teresa Fabik som spelat in nya komedin Prinsessa och Stormregissörerna Måns Mårlind och Björn Stein som spelat in nya thrillern Shelter. Det kommer att visas bitar ur båda dessa filmer under Stockholms filmfestival under rubriken Work in progress.

Vid Stockholms filmfestival deltar i år också fyra svenska regissörer i den internationella tävlingen. Tidigare år har det varit högst en svensk film.

– Det beror på att de är ett ovanligt bra svenskt filmår med regissörer som vågar satsa på ett eget uttryck och göra filmer som är sinsemellan mycket olika, säger programansvarige George Ivanov. Många har dessutom hittat pengar och stöd utanför det etablerade systemet.

Mycket av det han talar om speglas i årets startfält. Där återfinns De ofrivilliga av Ruben Östlund, som består av fem historier om hur lätt vi (svenskar) anpassar oss efter gruppen. Filmen är gjord av det egensinniga Göteborgsbolaget Plattform som även stod bakom vårens uppmärksammade mobilfilm En enastående studie i mänsklig förnedring av Patrik Eriksson. Reklam- och musikvideoregissören Johan Renck har skaffat amerikanska pengar och skådespelare samt Michael Nyqvist till sin nattsvarta debut Downloading Nancy om en kvinna som organiserar sitt eget självmord. Franska Anna Novion har svenska rötter vilket hon utnyttjat i sin debutfilm den fransk-svenska samproduktionen Les grandes personnes - De vuxna med såväl franska som svenska skådespelare. Dessutom tävlar en dokumentärfilm, Måns Månssons Hr Landshövding som följer Anders Björcks landshövingstid i Uppsala.

– Festivalens mål är att hitta nya talanger som antingen redan lyckats internationellt eller snart kommer att göra det, säger George Ivanov som tror att alla de fyra svenska tävlingsfilmerna har potential att nå en publik utanför Sveriges gränser.

Det blåser nya vindar och hörs nya röster i svensk film sammanfattar han.