Betyg: 4 av 6

Ösregn efter lång tids torka brukar symbolisera förlösning. I Regn över Conakry innebär skyfallet halvvägs in i berättelsen snarare inledningen på en rad konflikter mellan olika generationer, religiösa föreställningar och kön. Och det är bara ett exempel på hur filmer använder gamla grepp på ett uppfriskande nytt sätt.

Redan på det njutningsfullt stönande ljudspåret som inleder scen ett får vi möta Bangali och Kesso, ett ungt och förälskat par med strålande framtidsutsikter. Han är en uppskattad serietecknare vid en av Guineas mer progressiva tidningar. Hon skapar webbsidor och blir uttagen till Miss Guinea-tävlingen. Hans far är imam och har enväldigt utsett honom till sin efterträdare. Hennes far är fritänkande tidningsredaktör och Bangalis chef. Kesso visar sig snart vara gravid och problemen hopar sig.

I centrum finns således Romeo och Julia-historiens två rivaliserande mäktiga familjer. Ortodox islam står mot sekularism – en motsättning som dock nyanseras av dels traditionell fetischism, dels myndigheternas mutbarhet. Det är heller inte så enkelt att familjerna står enade inbördes: I Bangalis familj går de tre hustrurna samman och gör en Lysistrate och vägrar samlag med sin make, i protest mot det patriarkala förtrycket.

Stora frågor avhandlas således med upplyftande lätthet och tragedin utvecklas parallellt med komedin. Regn över Conakry handlar om ett land i snabb utveckling och de problem som följer därav. Men framför allt skildrar filmen människors kärlek, hat, livsglädje, besvikelser och komplicerade relationer på ett sätt som inte lämnar någon oberörd.