Betyg: 5 av 6

Den taiwanesiske regissören Ang Lee fick sitt västerländska genombrott med en Jane Austenroman, Förnuft och känsla. Motsatta känslor står även i cent­rum i hans senaste Venedigvinnande film, fritt tolkat Åtrå, försiktighet, men av betydligt livsfarligare slag.

Säger någon andra världskriget går tankarna omedelbart till grymheterna i Europa. Men i Asien förde Tysklands allierade, det dåvarande kejsardömet Japan, ett minst lika skoningslöst krig mot Kina.

Det är mot den bakgrunden Lust, caution utspelar sig när Ang Lee återvänder till sitt hemland och sitt modersmål efter den enorma succén med Brokeback mountain. I den mexikanske fotografen Rodrigo Pietros lins (han fotade även Brokeback mountain) återuppstår 1942 års Shanghai, både drömlikt insvept i regn och dimma och modernt med klingande spårvagnar, tutande bilar och elegant klädda människor.

Filmens kvinnliga huvudperson älskar att gå på bio och man förstår genom glimtarna av Ingrid Bergman och Cary Grant i olika 40-talsfilmer varifrån inspirationen har hämtats till hennes skuggande hattbrätten och den manliga huvudpersonens svartglänsande hår.

I den del av det ockuperade Shanghai där samarbetsregeringens män med familjer bor möter vi en grupp mahjongspelande kvinnor hemma hos herr Yee, spelad av den alltid lika karismatiske Tony Leung. Det kinesiska brädspelet återkommer under hela filmen som en metafor för den växlande krigslyckan.

Vid bordet sitter en ung vacker kvinna spelad av nykomlingen Tang Wei. En outtalad relation tycks finnas mellan henne och herr Yee, som de övriga damerna runt bordet inklusive fru Yee är omedvetna om.

Ang Lees film är som en ask i en ask i en ask där ett nytt innehåll avslöjas varefter locken lyfts av. När vi möter Wong, som den unga kvinnan heter, fyra år tidigare är hon medlem i en studentteatergrupp i Hongkong, som spelar propagandastycken mot de japanska ockupanterna. Under gruppens framgång föds idén att gå från ord till handling, bli riktiga motståndskämpar. Wong som är den bästa skådespelerskan blir vapnet som likt en Mata Hari ska snärja en kollaboratör.

Aktionen i Hongkong går om intet men återupptas alltså fyra år senare i Shanghai. Wong utger sig för att vara fru Mak bland de mahjongspelande damerna. Hennes mål är att förföra Mr Yee, som är underrätteletjänstens chef och den som leder torterandet och mördandet av motståndsmännen, för att vid lämpligt tillfälle låta kamraterna döda honom.

De växande känslorna mellan den hemliga agenten och hennes tilltänkta offer skildras i några ovanligt avancerade och mycket uppmärksammade kärleksscener som sträcker sig från våldsamhet till ömsesidig njutning.

Filmen lyckas hålla spänningen vid liv under de nästan tre timmar som den varar, fyller de dröjande tagningarna med bibehållna hemligheter, inte minst i kärleksscenerna. För just i de nakna ögonblicken är risken störst att Wong ska avslöja sig eller Yee, som kanske redan vet vem hon är?

Sexuell attraktion mellan bödel och offer har skildrats tidigare i Liliana Cavanis Nattportiern, som också utspelar sig i andra världskriget skugga. Ämnet lämnar definitivt betraktaren med kluvna känslor.

Lust, caution är nog den vackraste film man kan se just nu men just skönheten blir ibland distraherande därför att den är så medveten. Den hindrar en från att på djupet känna med de två huvudpersonerna så som man gjorde i Brokeback mountain. Därav en femma istället för en sexa.