Betyg: 6 av 6

Det börjar med den obligatoriska inflygningen över en amerikansk storstad som kan vara New York eller Chicago. Men stopp? Något är fel. Skyskraporna som stiger mot himlen är gjorda av sopor. Det finns inget spår av liv nere i gatuschakten. Har vi kommit till slutet på Al Gores miljöfilm En obekväm sanning?

Nej, men där rullar ju en liten robot fram. Det är Wall E , (förkortning för Wankelmotor lastlyftare ekonomiklass), som tappert trycker ihop skräp till kuber och staplar dem på varandra. Inte vet jag hur skaparna av bland andra Hitta Nemo, Superhjältarna och Råttatouille lyckas få en robot att bli så rörande fast den bara låter ”pip” ”pip” och inte har någon mun, bara två konstgjorda ögon. Men man bara älskar Wall E, som bor i en container fylld av reservdelar och en skranglig tv, som visar samma dansscen ur Hello Dolly! från 1969 om och om igen. Sin osläckliga energi får Wall E från solceller.

Men en dag får han oväntat besök (för Wall E är en han) av en supermodern robot nedstigen ur en rymdraket - och blir naturligtvis kär i Eva, som den vita uppenbarelsen heter. Tillsammans flyr de gråa dammstormar, flyter på svarta dyfloder och njuter av metallfärgade solnedgångar. En vackrare miljöförstöring har man sällan skådat.

Eva har ett uppdrag, visar det sig, och när det är utfört åker hon obönhörligt hem igen, men Wall E smugglar sig med på vägen till rymdskeppet Axiom. Det är dit människorna har flytt från Jorden för flera hundra år sedan och där bor de i ett helautomatiserat paradis/helvete, inte olikt Aniaras. Alla människor är oformligt tjocka och flyter omkring på luftkuddar och sörplar läsk och tuggar hamburgare till synes lyckliga. I kontrast till den mänskliga letargin exploderar robotarna efter återföreningen i en lyrisk rymdbalett som kan konkurrera med Fred Astaire och Ginger Rodgers.

Mer om handlingen ska inte avslöjas här.

Wall E är en ET för 2000-talet. Borta är tron på att det finns något därute som vill oss väl. Universum ekar bara tomt och svart. Vill vi rädda Jorden får vi göra det själva - kanske med hjälp av den goda tekniken. Sällan har dock ett så dystert budskap paketerats så vackert och så roligt.