Elias och Doppi blir bästa vänner.
Foto: SF Film
Betyg: 4 av 6
Bland alla hyperaktiva amerikanska animationsäventyr känns den norska räddningsbåten Elias och hans lugnt tuffande fiskebåtsvänner som en riktig befrielse.
Gång på gång kommer jag på mig att bara njuta av den vackra ljussättningen över polarlandskapet; vågorna, isformationerna och molnen har en sällsam lyster. Och inte minst blir båtarna levande, faktiskt riktiga personligheter.
Fiskeläget Lugnvik hotas av en rysk fiskeflotta som dammsuger havet på allt levande. Dessutom lockar en sjunken vikingaskatt. Att Polardrottningen är rysk sägs inte ut, men hennes diadem påminner om en rysk storfurstinnas. Tack och lov är fiskebåtarna mångkulturella, så att alla nationalistiska anspråk kan avfärdas. Elias får denna gång hjälp av miniubåten Doppi att avvärja hotet. Det är den vanliga sagan om att många små kan besegra även den största men det är iscensatt med värme och sympati och framförallt väldigt, väldigt vackert.






